Ledare: Sundberg "Sverige är mer som Nya Zeeland än som USA"

Lördag 17 oktober var det parlamentsval i Nya Zeeland. Det passerade ganska obemärkt, trots att landet är en väletablerad demokrati och dess samhälle har likheter med Sveriges. 
Nya Zeeland är en välfärdsstat, men har genomgått liberaliseringar likt i Sverige sedan 80-talet. Valsystemet var länge som det i Storbritannien, så kallade majoritetsval i enmansvalkretsar. Nu har landet en kombination av det, i 72 valkretsar är det samma typ av val som i Storbritannien. Och i 48 valkretsar är det proportionella val med kandidater från partilistor som i Sverige. 
Socialdemokratiska Labour, lett av premiärminister Jacinda Ardern, gjorde ett väldigt bra val med en ökning till 49 procent av rösterna och erhöll egen majoritet på 64 mandat av parlamentets 120 (efter vissa val 121).
Fixeringen vid presidentvalet i USA och dess komplicerade valsystem är stor i svenska medier. Det amerikanska samhället har större skillnader jämfört med det svenska, som mer liknar Nya Zeelands än USA:s. Ändå är fokuseringen stor vid valet i USA, särskilt presidentvalet. 
Det valsystem som tillämpas i USA är i grunden det brittiska med majoritetsval i enmansvalkretsar. Dess fördel är att det vanligen korar en tydlig segrare, den som har mest röster i den valkrets valet gäller. En del andra länder utöver Storbritannien och USA har detta system, exempelvis Kanada. 
Som synes har Nya Zeeland till tre femtedelar (72 platser av 120) det valsystemet. De flesta demokratier har dock varianter på proportionellt valsystem, som i Sverige. 
Det systemets fördel är att det ger en ganska rättvis representation mellan väljarna och de partier som företräder dem. Ganska eftersom det kan vara spärr mot små partier och en del annat som gör att rättvisan inte gäller helt. 
Nackdelen är att det lätt blir många partier i parlamentet och att det blir svårt att bilda regering. Det senare blev vi i Sverige varse efter senaste riksdagsvalet. 
Israel har ett mycket proportionellt valsystem och har fått hålla tre val inom drygt ett år, men ändå inte lyckats få en tydlig och hållbar regering. Just nu samregerar de två huvudmotståndarna och deras partier. 
Länder med proportionella valsystem kan antingen ha majoritetsregeringar, i lag eller genom praxis. Så är det i Tyskland, Österrike, Finland och en del till.
Men länder med denna typ av valsystem kan också ha minoritetsregeringar. Så är det i Sverige, Danmark, Norge och del till. De kan ibland ha majoritetsregeringar, men har oftast minoritetsregeringar. 
Ju mer man ser på hur valsystem och de demokratiska traditionerna är i en rad länder, desto mer avvikande framstår USA. För det första har USA ett starkt presidentämbete. Väldigt få demokratier har det. 
Landet har olika mandatperioder för sitt parlaments två delar, senaten och representanthuset, på sex respektive två år. De är olika mellan varandra och olika jämfört med presidentens fyra år. Så är det i få andra länder.
USA är ett svårstyrt land, inte bara till följd av att det är geografiskt och invånarmässigt stort. Utan för att dess demokrati är utformad så, med makten delad mellan presidenten, kongressens två kammare, delstaterna, högsta domstolen. 
Dessutom är det mindre som är gemensamt i USA jämfört med Europas demokratier. Mer är privat i USA och måste skötas och finansieras av individen. Mindre är gemensamt (utom militären). 
Det är alltså val i ett USA som är väldigt annorlunda än Sverige inte bara i företeelser som dödsstraff och rätt att bära vapen utan även i utformningen av demokratin. Det fjärran Nya Zeeland liknar Sverige mer.