Ledare: Högt V-stöd är inte lika med högt V-inflytande

På 1960-, 70- och 80-talen gjordes inte opinionsmätningar i juli. Industrisemestern gjorde att många var svåra att få tag på. 
Nu mäter några institut i juli. Det händer också en del saker vissa år i den månaden, som i år regeringskrisen. Det är därmed inte samma stiltje i inrikespolitiken som förr. 
Novus publicerade en mätning av väljarnas partisympatier på onsdagen. Främsta nyheten var det höga stödet för Vänsterpartiet, 13,3 procent. Det var 2,1 procentenheter mer än i mätningen som publicerades 29 juni.
I mätningen för juli hade frågor ställts mellan 19 och 26 juli. 2 480 svarade. Det var 49 procent av de drygt 4 800 som tillfrågats.
Det höga stödet för V är det högsta Novus uppmätt de 15 år institutet mätt. Det högsta stöd som V fått i ett riksdagsval är 12,0 procent 1998. Det skedde efter att den 1994 nya S-regeringen gjort en rad nedskärningar för att förbättra statsfinanserna. S samarbetade med C om det. 
V fick ökat stöd då och nådde 1995 15 procent i flera mätningar. Partiet låg sedan på mellan 12 och 15 procent till valet 1998. Efter det har V legat lägre, även om resultatet 2002 på drygt 8 procent var historiskt bra, liksom resultatet 2018 på 8 procent.
V och V-ledaren Nooshi Dadgostar kom i centrum i nyheterna om politik i juni och debatten då partiet motsatte sig den fria hyressättningen i nyproduktionen av hyreslägenheter som V fann var på väg att införas i linje med januariavtalet. Det skulle innebära marknadshyror i allt större del av hyreslägenheternas bestånd, menade V. 
I sakfrågan, om motstånd mot fri hyressättning i nyproduktion av hyreslägenheter, fick V sympatier utanför egna partiet. 
V fann att de inte kunde tolerera regeringen längre och reste frågan om misstroendeomröstning i riksdagen. V hade dock för få mandat, 27 mot de minst 35 som krävdes, för att utlösa en sådan omröstning. SD, som har drygt 60 mandat, kom då att väcka frågan. I och med det kom SD, V, M och KD att rösta lika dant och därmed kom S+MP-regeringen att inte längre tolereras i riksdagen.  
I talmansrundan kom Ulf Kristersson (M) fram till att han inte förmådde få ihop ett underlag på minst 175 mandat för att regera. Han gav upp försöket att bilda ny regering. Stefan Löfven blev ny regeringsbildare och kom att tolereras av riksdagen. 
Många väljare har nu några veckor efter regeringskrisen glömt många av detaljerna. Men många kommer ihåg att Nooshi Dadgostar ofta framträdde i tv och radio. Många minns att hon var emot marknadshyror men har glömt att hon var med och fällde den S-ledda regeringen.
Att det blev en S-ledd regering som återkom kan ha bidragit till att många, särskilt väljare som brukar rösta på S, glömt att V gick ihop med SD, M och KD om att fälla en S-ledd regering. Hade det blivit en M-ledd regering hade nog fler av de som brukar rösta på S kommit ihåg V-agerandet och inte sympatiserat med V. 
Ökningen för V verkar komma från S, som minskat senaste månaden med 1,7 procentenhet till 23,8. Några brottsliga händelser, som mord på en polis och några skjutningar där i en av dem barn träffats och skadats, har inte varit bra för den sittande regeringen.  
SD får 21,6 procent i Novus mot 21,4 förra månaden och är därmed näst största parti, större än M på 21,0. M hade 21,8 i juni och minskade förbi SD. Bland män är SD största parti på 28,8 procent mot 14,0 bland kvinnor.
Högertrion SD, M och KD får 47,1 procent. L, som nu stöder en M-statsminister, har låga 2,2 procent mot 2,5 i juni. 
C får 8,9 procent och trion S, C och V får 46 procent, eftersom MP på 3,8 inte klarar riksdagens spärr. En M+KD-regering som tolereras av SD och har en budget som SD accepterar skulle bli resultatet av ett valresultat i linje med Novus julimätning. 
Att SD är näst största parti efter S är ett svaghetstecken gällande M. Statsministerposten behöver inte gå till det största partiet i ett högerblock, om det har majoritet i riksdagen. Så var det inte i Danmark 2015 till 2019 och så var det inte i Sverige 1979 till 1982. SD skulle dock få en stark position, gällande budgetinnehåll, mot en M-ledd regering om SD blir större än M. 
Om L och MP skulle klara sig kvar i riksdagen, kanske med stödröster från andra partier i sina block, skulle högerkvartetten få 49,3 procent och de fyra partierna till vänster 49,8. Löfven skulle alltså kunna fortsätta att regera om MP blir kvar i riksdagen även om L med stödröster också skulle klara det, givet att de två blocken med fyra partier vardera har de nämnda två totala väljarstöden. 
Trots ett högt väljarstöd skulle V få svårt att få igenom sin politik. Antingen måste V acceptera en S-ledd regering som fortsatt samarbetar med C om mycket. Eller så blir det en M-ledd regering som C och SD tolererar. Då får V inte igenom någonting trots sitt höga stöd.