Inslaget av personval är stort i USA. Partierna är svaga. Kandidaten har stark ställning och stora ramar för den politik denne vill ha. Partiet har små möjligheter att påverka det. Att personvalsinslaget var stort och partiet svagt bidrog till att Donald Trump kunde agera så fritt.
Till ämbeten för en person, som president, guvernör, borgmästare, är det lättare för personligheter som gärna även är rika och, eller, kända att kandidera till. Filmkändisen Arnold Schwarzenegger var guvernör i Kalifornien. Miljardären Mike Bloomberg borgmästare i New York.
I ett politiskt system som i Sverige med liten grad av personval och organisatoriskt starka partier hade en som Trump inte haft samma handlingsutrymme. En som Trump hade haft svårt att ta sig fram i ett parti i Sverige eftersom det krävs att man samarbetar och kompromissar och är med en längre tid, trots att partierna här har få medlemmar.
Är en kandidat rik eller har andra, gärna stora, finansiärer än partiet har kandidaten ett gott läge i USA. Politiker med små resurser har små chanser att hävda sig och får ganska lite med resurser från partiet som ofta har ont om pengar.
Uppbackning från organisationer ekonomiskt och personellt i valarbetare kan kompensera pengar i USA. De engageras delvis för kandidater även om partikoppling finns med. I Sverige hade egna partiets struktur varit viktigare för politikern för kampanjpengar och valarbetare. En som Trump hade varit mer beroende av sitt parti i Sverige.
Partierna är i USA större i meningen att det nästan inte går att bli vald om man inte är i ett av de två stora partierna. Och det går att vara anhängare, registrerad och arbeta i valkampanj, utan att vara medlem i den mening som finns i Sverige. Många är därmed engagerade i de två stora partierna i USA. Valen är också oftare, minst vart annat år. Dessutom finns många interna val i partierna.
USA är ett tv-land. Politisk reklam på tv är dyr. Lokalpressen har varit svag och finns knappt i delar av landet numera. De annonser och pengar från det som länge fanns i lokaltidningar i Sverige har i USA funnits hos (regional) tv, (regional och lokal) radio och annonsblad (med lågt eller inget journalistiskt innehåll).
Mediekonsumtionen är mer segregerad i USA än i Sverige. De som är höger har sedan länge radiokanaler och tv-kanaler som förmedlar de politiska åsikter de vill höra. De som är till vänster har andra tv-kanaler att ta del av med innehåll som är i linje med deras åsikter. Lokala medier som många tar del av oavsett politiska åsikter, som lokaltidningar i Sverige, har varit sällsynta och är få nu.
Lågutbildade tar del av mindre information och information av låg kvalitet (osäkra faktamässigt med mera). I och med internet och sociala medier sprids lögner och konspirationsteorier lättare än före internet fanns.
Trump hade inte fungerat i mediemiljön i Sverige, där lögner och överdrifter inte är lika vanliga eller accepterade som de är i delar av medieutbudet i USA. Där finns sedan länge radiopratare med högeråsikter som ljuger om mycket som de inte gillar.
Det finns alltså tyvärr en chans till comeback för Trump. Han har samlat in 2,5 miljarder kronor. Det räcker för att vara kvar i medier och politik, i egna mediekanaler och för kandidatur. Han behöver inte vara i Republikanerna om han kandiderar 2024 (om han inte förbjuds göra det i en riksrätt). Ross Perot ställde upp som oberoende 1992 och fick 19 procent och Theodore Roosevelt 1912 och fick drygt 27 procent. Båda förlorade dock.