Brev ledarsidan
Föreningen har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren och för en kamp mot den samtida arkitekturen i allmänhet och arkitektkåren i synnerhet.
Arkitekturupproret gör korrekt analysen att en del av det som byggs i dag av olika skäl inte hållet måttet, men framför allt inriktar man sig på fasadestetiken. På sidor på sociala medier lyfts exempel på modernistisk och därmed, som föreningen menar, förskräckande arkitektur. Det kan vara allt från påvert utformade köplador till ganska finstämda och väl genomförda samtida projekt som pekas ut.
Den generella lösningen som föreslås för samtidsarkitekturen är istället klassisk arkitekturstil, kolonner och pilastrar. De komplicerade utmaningarna i dagens byggande reduceras alltså av föreningen till en fråga om fasadstil. Ändå är Arkitekturupproret onekligen en rörelse i tiden. I Göteborg och Upplands Väsby har det under senaste året genomförts kommunala markanvisningstävlingar med krav på klassisk arkitektur, och i USA beslutade den avgående presidenten den 18 december i en exekutiv order att federala byggnader nu bara får uppföras i klassisk arkitekturstil.
Mats Linder menar i ledare 29/12 att det uppenbarligen finns en ”tydlig skillnad i smak” mellan arkitektkåren och allmänheten, och att det inte heller på Gotland saknas exempel på samtida offentlig arkitektur med stora estetiska brister. Det finns också exempel på motsatsen.
Jag tror att många kan hålla med om att Almedalsbiblioteket är ett lyckat offentligt byggprojekt. En professionell arkitektinsats har lyckats passa in en storskalig byggnad i en väldigt känslig stadsmiljö. Kvaliteterna i arkitekturen sitter inte bara i fasaderna utan i de generöst gestaltade rummen, materialen och ljusinfallen. Det är en omsorgsfullt gestaltad byggnad med en, om man så vill, modernistiskt uppglasad fasad som troligtvis inte skulle falla Arkitekturupproret i smaken.
Om vi lyfter blicken från fasader och från enskilda byggnader till de många nya livsmiljöer som byggs runt om i vårt land och här på Gotland har vi all anledning att nu lägga större fokus på kvaliteter i helhetsutformning. Väl gestaltade bebyggelsemiljöer är mer hållbara, attraktivare, tryggare och mer tillgängliga för alla. Lika viktigt som fasadgestaltning, må den vara modernistisk eller klassisk, är utformning av bostadsgårdar, gaturum, offentliga platser och parker. Livet efter pandemin kommer att ställa helt nya krav på stads- och samhällsbyggandet, och även så på arkitekturen.
För att åstadkomma goda bebyggda miljöer för framtiden är nära samarbete och dialog mellan offentliga och privata aktörer, och medborgarna, nödvändigt. Nödvändig är också den avgörande yrkeskompetens som arkitekter och landskapsarkitekter besitter.