De svenska banker som under flera år tvättat ryska pengar till inget annat än egen förtjänst, undgår alltjämt kritik. Detta trots att penningtvätten varit en välbelagd följetång.
2018 bekräftades att Danske Bank via sin baltiska verksamhet tvättat pengar åt bland annat ryska kriminella och personer med koppling till ryska underrättelsetjänsten. En advokatbyrå granskade 6200 av bankens kunder, och fann att samtliga kunde misstänkas för penningtvätt. Totalt hade dessa kunder slussat motsvarande 2000 miljarder kronor. Danske bank sålde sedermera sin verksamhet i Estland, men är alltjämt föremål för Finansinspektionens kritik för bristande arbete mot penningtvätt i sin svenska verksamhet.
Året därpå bekräftade Skandinaviska Enskilda Banken, SEB, att deras utländska kunder med estländskt konto mellan åren 2005 och 2018 slussat motsvarande 890 miljarder kronor. De kunder där banken medgav att den inte hade tillräcklig koll och risken för penningtvätt var hög stod för 270 miljarder kronor. Banken menade dock att den inte kunnat se att den ”systematiskt” utnyttjats för penningtvätt. Problemen fortsatte dock, och 2020 fick SEB betala en miljard kronor i sanktionsavgift till svenska Finansinspektionen för att ha medverkat till penningtvätt i Baltikum.
2019 visade Uppdrag Granskning att Swedbank under tio års tid slussat motsvarande 40 miljarder kronor i sin baltiska verksamhet. Bankens egen rapport, som skulle hållas hemlig, pekade på att summan kunde vara långt mycket mer. Bland Swedbanks kunder kan nämnas Ukrainas expresident Viktor Yanukovych som använde banken för att föra ut stora pengar ur landet han styrt. Till exempel motsvarande 34 miljoner kronor i royalty till sitt eget bolag för en bok han påstod sig ha skrivit. Enligt Uppdrag Granskning kände Swedbank till Yanukovychs affärer.
En annan av Swedbanks storkunder var den ryske oligarken Iskander Makhmudov som misstänks ha slussat miljarder via Swedbank. Uppdrag Granskning visade att motsvarande runt 15 miljarder kronor slussades via i huvudsak Swedbank till konton med kopplingar till Makhmudov. Enligt Uppdrag Granskning hade Swedbank kännedom om att Makhmudov var verklig huvudman för uppemot 20 konton i banken. 2020 beslutar Finansinspektionen att Swedbank ska betala fyra miljarder i sanktionsavgift för att ha brutit mot reglerna mot penningtvätt.
Det är således tydligt att svenska banker, trots sanktionsavgifterna, tjänat på att slussa och tvätta ryska pengar. När nu många av bankernas kunder ställer upp för att hjälpa ukrainarna är det därför klädsamt om bankerna skänker de pengar de tjänat på att gynna ryska intressen till humanitära ändamål. Att låta besudlade pengar göra gott hade varit en rimlig start på resan på väg tillbaka till ett förbättrat förtroende. Och en bättre värld.