15 mars kom uppgifterna om landets tidningars upplagor för helåret 2021 jämfört med året innan. Kantar Sifo / Audit är det som gör den.
Tidningar och deras koncerner har egen statistik som är nyare och uppdelad på bland annat varje månad. Men för utomstående ger uppgifterna om tidningarnas årsupplagor en uppfattning om läget för dem.
Här ska fokuseras på de socialdemokratiska tidningarna, mer exakt morgontidningarna. Aftonbladet, som har socialdemokratisk ledarsida, tas inte med mer än detta omnämnande.
Morgontidningarna har genomgått stor förändring de senaste åren med ökad digital inriktning på sina utgåvor. Detta även om pappersversionerna finns kvar och ännu betyder mycket, för att sprida journalistik och ekonomiskt.
Svensk morgonpress har en historik av partipress, även om det inte nämns så mycket numera och de politiska dragen har blivit mindre tydliga. På 1800-talets slut fanns en partipress i form av en press som var liberal och en press som var konservativ. Den förra var för frihandel och den senare protektionistisk, alltså för handelshinder.
Åren runt 1900 kom socialdemokratiska tidningar i hela landet. Vanligen var de en per län, men vissa undantag fanns. På Gotland var S-tidningen Gotlands Folkblad, GF. Tidningar som var kopplade till Bondeförbundet, senare Centerpartiet, fanns också i vissa delar av landet. En av dem var Gotlänningen. På Gotland fanns även högerpartitidningen Gotlands Allehanda, GA.
I nästan alla residensstäder och några till fanns tre eller fyra tidningar till runt 1945. Men under drygt 20 år på främst 50-talet försvann ett stort antal tidningar, cirka 70. Nästan alla av dem var borgerliga. Bara 6 var socialdemokratiska.
I nästan varje residensstad blev en borgerlig tidning kvar, och en S-tidning. Den senare hade vanligen spridning till, och bevakning av, hela sitt län. Den förra hade ett mindre område och var vanligen störst i residensstaden. Ofta fanns minst en borgerlig tidning till i länet, vanligen i länets näst största stad. Så såg det ut runt 1970. Den strukturen varade i runt 40 år.
Stegvis kom ägandet av tidningar att koncentreras. Ett antal borgerliga koncerner för tidningar växte. Nu är de ganska få och stora. Och under drygt 20 år har cirka dussinet S-tidningar, eller S-ledarsidor, kommit att få någon av dessa koncerner som ägare.
På Gotland gick GF och Gotlänningen ihop i en tidning stegvis från runt 1970 och de två tidningsnamnen kom att bli ledarsidorna i Gotlands Tidningar, GT. Så småningom kom GT att få samma ägare som GA. Den ägaren är koncernen NTM (Norrköpings Tidningars Media AB).
GT kan glädja sig åt en ökning av upplagan med 200 exemplar för 2021, till 10 700 exemplar. Även GA ökade, med 100 exemplar till 7 900. Båda har en del av sin upplaga digital, 1 100 för GA och 1 300 för GT.
I koncernen NTM finns tre tidningar till med S-ledarsida, två i Norrbotten som heter Norrländska Socialdemokraten, NSD, och Piteå-Tidningen. Och så Folkbladet i Norrköping. NSD är den nu största S-morgontidningen med 24 800 exemplar.
I koncernen Bonnier finns också fyra S-tidningar, eller S-ledarsidor: Länstidningen i Östersund, Dala-Demokraten, Arbetarbladet i Gävle och Tidningen Ångermanland (som likt GT har två ledarsidor där en är liberal).
I tre andra koncerner finns också vardera en S-tidning: Folkbladet i Västerbotten, Värmlands Folkblad och Sydöstran i Blekinge. Det summerar till elva S-morgontidningar eller ledarsidor. Några socialdemokratiska tidskrifter finns också.
Sverige är jämte Norge ett av få länder med socialdemokratisk press. I Danmark finns inte någon sådan längre. Och i Finland finns bara någon tidning eller tidskrift som är socialdemokratisk. En stor borgerlig dominans råder alltså i svensk press och dess opinionsbildning. På internet och forum där finns också en stor högerinriktad opinionsbildning. De få S-tidningarna och S-ledarsidorna utgör en liten men ändå betydelsefull motvikt i högeråsikternas medielandskap.