Sverige har länge haft problem med en stor andel människor som lever utan nationalitet. Det uppskattas att ungefär 10 000 personer i Sverige är statslösa i dagsläget. De har därmed svårt att få tillgång till sina övriga rättigheter. Trots att Sverige har ett ansvar att säkerställa att dessa personer kan bli svenska medborgare på sikt, så finns den politiska viljan inte att ta tag i problemet. Samtidigt har Nederländerna tagit flera steg mot att utrota statslöshet en gång för alla - trots deras lägre nivåer av statslösa. Det är dags för Sverige att snabbt ta långa kliv i statslöshetsfrågan.
Att vara statslös innebär att man juridiskt sett inte tillhör något land. I praktiken betyder det att inget land behöver ta ansvar för personen och säkerställa att personens rättigheter efterlevs. Detta medför många problem, inte minst om man söker asyl i Sverige. Ofta hamnar man då i limbo där man inte kan utvisas, men inte heller uppfyller kraven för att få flyktingstatus.
Många länder i Europa har tagit stora steg för att motarbeta statslöshet. Bäst i klassen är dock Spanien. Under förra veckan hölls en stor europeisk konferens i Madrid med delegater från hela Europa. Under två dagar diskuterades bland annat barns rätt till nationalitet, minoriteter och romers rättigheter och kvinnors rättigheter. På temat hur vi kan tackla statslöshet hölls paneler och workshops. Samtidigt i Nederländerna klubbades ett förslag om en procedur för att fastställa nationalitet hos asylsökande - något som saknas i Sverige. Trots att en sådan procedur ses som nödvändig för att kunna skydda statslösa i enlighet med internationell rätt har man ännu inte utformat och infört en sådan. Sverige har inte valt att fokusera på statslöshet alls under sitt ordförandeskap i ministerrådet, medan Spanien - vars tur det är härnäst - kommer att fokusera en hel del på statslöshet för att inspirera förändring på europeisk nivå.
Sveriges nya migrationspolitik kommer dessutom göra det svårare för människor som är statslösa att få medborgarskap efter att högre krav ställs på kunna bevisa sin identitet - genom exempelvis ID-kort, pass eller liknande dokument - något som statslösa personer oftast inte har över huvud taget. Sverige har dessutom ställt sig bakom FN:s flyktingorgan UNHCR:s kampanj för att utrota statslöshet till nästa år. Som Tidöavtalet är utformat så kommer Sverige inte kunna uppfylla detta.
En procedur för fastställande av statslöshet är en process som sker utöver den vanliga asylansökan. I processen ingår det att man utreder om personen är statslös eller inte. Visar det sig att personen är statslös, är det viktigt att följa upp med skyddsmekanismer som säkerställer att statslösa personer får sina rättigheter tillgodosedda. I dagsläget finns det varken en sådan process eller någon skyddsmekanism specifikt för statslösa.
Sverige behöver göra mer för att uppfylla sina internationella krav. Att statslösa i Sverige ska behöva leva i limbo i flera år innan de ens får permanent uppehållstillstånd är helt oacceptabelt och i den här takten kommer det ta flera decennier innan vi utrotat statslöshet i Sverige.