Utrikeskrönika
Efter det att den sydkoreanske presidenten Yoon Suk-Yeols misslyckade försök att införa undantagslagar ville en enig opposition ställa honom inför riksrätt. En motion om att inleda en sådan process antogs med enkel majoritet i parlamentet. För att en riksrättsprocess ska påbörjas krävs emellertid att minst två tredjedelar av de folkvalda kräver det. När det regerande partiets ledamöter lämnade plenisalen inför denna omröstning fattades det åtta röster och presidenten kunde därmed i princip sitta kvar.
Att han ändå kommer att tvingas bort från sin post är dock både oppositionen och det regerande partiet, Folkets makt, överens om.
Nu har han för tillfället lämnat över den exekutiva makten till premiärministern och ledaren för Folkets makt. Genom att ställa sig vid sidan av regeringsmakten skulle han teoretiskt sett kunna undvika både riksrätt och kraven på att avgå under den resterande mandatperioden. Det kommer inte att tillfredsställa oppositionen, och så länge han sitter kvar kommer demonstrationerna att öka. Missnöjet växer även inom det egna partiet och det är bara en tidsfråga innan han tvingas att avgå. När detta väl har skett riskerar han att ställas inför rätta, vilket förstås är ett öde han vill undvika.
Det sydkoreanska samhället är extremt polariserat och sedan 1987, då en demokratiseringsprocess inleddes på allvar, har de två blocken, ett konservativt och ett vänsterliberalt, växlat vid makten. Samtidigt har två presidenter, en liberal och en konservativ, ställts inför riksrätt under den relativt korta tid som har gått. Den ena, liberalen Roh Moo-hyun, frikändes, medan den andra, den första kvinnliga presidenten Park Geun-hye, fälldes och hamnade i fängelse. Båda stod anklagade för korruption och maktmissbruk.
Polariseringen beror kanske i första hand på Koreakriget. I juni 1950 invaderade Nordkorea Sydkorea i ett försök att etablera en kommunistisk diktatur över hela halvön. Det misslyckades tack vare ingripande av FN:s säkerhetsråd och en militärallians bestående av stridande trupp från 16 stater under USA:s ledning, som slog tillbaka anfallet. Sedan juli 1953 råder ett stilleståndsavtal. Kriget ledde emellertid till miljontals döda och den bitterhet som detta skapade i Sydkorea var och är stor.
Alla försök till dialog med Nordkorea fördöms av många sydkoreaner som meningslösa och ett slöseri med tiden. Men en stor del av befolkningen menar samtidigt att fortsatt konfrontation är lika meningslöst. Oavsett hur man ställer sig till den aggressiva grannen i norr har minnet av den militärdiktatur som rådde mellan 1961 och 1987 skapat en genuin och utbredd vilja att upprätthålla en stabil demokrati.
När presidenten skyllde på kommunistisk infiltration och försökte genomföra en åtgärd som luktade militärdiktatur var reaktionen därför mycket stark, oavsett partipolitisk färg. Presidentens image som ett spöke från en svunnen tid stärktes och få tvivlar nu på att detta spöke kommer att avlägsnas – med demokratiska metoder.