Systemet med tvingande upphandling av offentliga tjänster visar gång på gång att det inte fungerar. I går informerade Akademiska sjukhuset i Uppsala om att de ställer in alla planerade operationer fram till helgen. Orsaken är att Region Uppsala, tillsammans med fyra andra regioner, sedan första oktober har en ny leverantör av sjukhusmaterial. Leverantören vann upphandlingen genom att lova att göra samma jobb som den tidigare leverantören, men betydligt billigare. En leverantör som haft sex månader på sig att förbereda övertagandet. Nu är materialbristen så omfattande och allvarlig att hela Region Uppsala gått upp i stabsläge. Det är i mina ögon ett klart avtalsbrott, men jag har då bara tagit del av det som skrivs i media. Men oavsett om det i slutändan kan bli frågan om skadestånd eller annan form av kompensation, eller inte, så kommer det inte kompensera de personer som nu inte får den vård de blivit lovade.
Här på Gotland informerade Region Gotland i tisdags att de valt att göra en otillåten direktupphandling av kollektivtrafik och skolskjutsar. Orsaken är den utdragna rättsprocessen av den upphandling som tidigare gjorts. Nu kände sig regionen tvingad att agera på ett felaktigt sätt för att undvika att Gotland står utan kollektivtrafik och skolskjutsar den 1 januari 2020. Det vill säga om lite drygt två månader.
Systemet med tvingande offentliga upphandlingar som finns till för att minska kostnader genom konkurrens riskerar nu att ge ökade kostnader både Region Uppsala och Region Gotland.
Det är också uppenbart att systemet gynnar stora koncerner framför små lokala företag och i slutänden riskerar hela systemet att skapa en monopolsituation, vilket knappast blir billigare för det offentliga.
En liten reflektion angående ett eventuellt svenskt Natomedlemskap. Nu när Natolandet Turkiet invaderar Syrien kan alla Natoländer bli tvungna att hjälpa till om de syriska trupperna går till motanfall. Så menar i alla fall experterna att man kan tolka Natos så kallade ”en för alla, alla för en” paragraf. Visserligen är det upp till varje enskilt Natoland att välja på vilket sätt de hjälper till, men hjälp ska ges. Det skulle vara intressant att få höra hur Natovännerna här hemma ser på den frågan. Jag har tidigare skrivit att jag nu står ännu längre från att se ett inträde i Nato som klokt. Orsaken var just ett USA under Trump och ett Turkiet med Erdogan. Den senaste veckans händelser visar tydligt vad jag anade, även om den utveckling vi nu ser inte ens fanns med i mina mardrömmar.