Det är bara 37 år sedan jag hade ett jobb där jag fick min månadslös kontant, i ett vitt kuvert. Och, ska jag tillägga, det var inte svarta pengar. Det har hänt oerhört mycket när det gäller hur vi i vardagen hanterar våra pengar. Förändringar som många hälsat med glädje för att de upplever att det underlättar deras liv att slippa gå till banken och istället sköta sina affärer från hemmet, med smarta telefoner och datorer.
Men det är också väldigt lätt att hamna på efterkälken – speciellt för äldre – och mer eller mindre tvingas hantera sina affärer med verktyg som man inte riktigt behärskar och förstår riskerna med. Om åldern dessutom börjat påverka minnet och förmågan till misstänksamhet och kritiskt tänkande är man än mer sårbar. Och hotet är på sätt och vi globalt, men det kan också vara väldigt lokalt.
Helagotland berättar om ett potentiellt bedrägeriförsök, där en äldre person utsattes för ett egendomligt hembesök. De två besökarna utgav sig för att komma från Svenska kyrkan och försökte få tillträde till bostaden. Personen i fråga var tack och lov både förmögen att fatta misstankar och kapabel att värja sig mot de påträngande gästerna.
P4 Gotland berättar samtidigt om hur Region Gotland varnar för bedragare som opererar över telefon. De påstår att de ringer från sjukvården och uppmanar det tilltänkta offret att boka hälsosamtal eller besök med metoder som skulle kunna ge dem tillgång till snart tömda bankkonton.
Det finns gott om tips på nätet – exempelvis från Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet – om hur man kan undvika att falla offer för bedrägerier. Men när bedrägeriförsöket äger rum är det tänkta offret fortfarande oförberedd och pressad i en konfrontation med en övad yrkeskriminell. De äldre behöver ett bättre skydd än i dag. Och rättsväsendet behöver bli bättre på att hitta, lagföra och oskadliggöra dessa samvetslösa brottslingar. Det kan vara svårt. Telefonbedragare opererar ofta från utlandet.
I november vann banken Nordea ett mål (domen är överklagad) mot en lurad kund och Konsumentsombudsmannen (KO). Konsumentverket beskriver kortfattat brottet på sin hemsida:
”Bankkunden har förlorat cirka 100 000 kronor i ett bedrägeri där hen lurades att swisha över pengar till bedragarna, i tron att det var bankens säkerhetsavdelning som hjälpte till.”
Tingsrätten fann att det inte var bankens ansvar eller fel och att den inte behöver ersätta kunden. Men det är ju samtidigt banken som tillhandahåller de tjänster som ger bedragare de verktyg som behövs för att på distans kunna tömma konton som kunderna har hos banken. Medborgarna behöver ett bättre skydd mot bedragare, men hur går det med det när banken går fri från ansvar i fall som detta?