Ledare: Bort med bruksvärdessystemet

Regeringen har nu presenterat en utredning med syfte att göra det lättare att hyra ut i andra hand samt lätta på några av hyresreglerna. Detta frigör fler bostäder, men ska tillgången på hyresrätter i framtiden öka måste hyreslagstiftningen förändras i grunden.

År 2022 uppgav 204 av 290 kommuner i Boverkets marknadsenkät att de hade bostadsbrist. Den svenska bostadsmarknaden har under många år varit trög med en för låg byggtakt. Nuvarande lågkonjunktur och energikris kommer att sakta ner bostadsbyggandet ännu mer. Tillgången på hyresrätter är dålig och är något som påverkar många. Främst unga och folk utan sparat kapital. Trots denna brist så är det oftast bostadsrätter som byggs. Problemet är inte en ovilja hos byggherrar, utan en rörig planekonomisk modell för hyressättning.


Den tillåtna hyresmodellen är ett av de hårdaste prisregleringssystemen som finns i Sverige. Till skillnad från de flesta priser är hyran inte ett resultat av marknadskrafter, utan av det så kallade bruksvärdessystemet. Detta bygger på att det endast är lägenhetens fysiska egenskaper som får påverka hyresnivån. Standard, läge och service får höja en hyra, men driftskostnader, byggkostnader eller efterfrågan får inte påverka. De tillåtna faktorerna ligger till grund för den ”rätta hyran” som fastställs av Hyresnämnden.


Problemet är mest påfallande vid en nybyggnation då en fastighetsägare är begränsad av den tillåtna hyran. Då den inte tar övriga kostnader i beaktande blir ofta byggprojekt olönsamma. Det är också ofta svårt att på förhand avgöra vad hyresnämnden tycker är en rimlig hyra. Dessa osäkerhetsmoment gör så att många potentiella byggnationer inte blir av. Hyresvärden kan också själv sätta hyra, men är denna inte ”rätt” behöver den ändras. Sedan 2006 så kan en så kallad presumtionshyra tas ut i 15 år. Detta kan motverka problemet för en tid, men efter 15 år återuppstår samma problematik. Denna regel har regeringen meddelat att den ska ses över.

Sveriges planekonomiska modell motiveras med att marknadshyror skulle skena och att ingen skulle ha råd att bo. Med denna tanke missar man att precis som med allt annat så hade ingen tjänat på att sätta priser ingen har råd att betala.  En tom hyresrätt ger ingen vinst. På vissa platser hade hyrorna höjts och på andra hade de sänkts. I stora stadskärnor hade hyrorna höjts på grund av hög efterfrågan och i glesbygd och i förorterna hade de sänkts. Marknadshyror hade gett ett rättvisare värde.


Sverige behöver fler hyresrätter. Regeringens besked att reglerna för privatuthyrning och presumtionshyra ska ses över är välkommet. Hyresmarknaden behöver dock bli en riktig marknad för att säkra framtidens bostäder. När man handlar mat eller köper kläder så gör man det till marknadspriser. Det är både möjligt och önskvärt att detta görs när man hyr en bostad.