Att delta i olika typer av evenemang – vare sig det är en konsert eller Almedalsveckan kan vara otroligt givande för en person. Ofta lär man sig något nytt, eller har upplevelser som man sent kommer glömma. Alla som vuxit upp i ett kapitalistiskt samhälle har en tendens till att vara programmerade till att förundras av storslagna evenemang. Och det vet företaget om. Men det är miljön som påverkas.
Det första exemplet som dyker upp är Disney World. Alla som kommer dit med någon bakgrund av att ha tyckt om filmerna förundras av hur storslaget allt är. Genom att vara den mest magiska platsen på jorden – vilket de lyckas med – erbjuder de mat, oerhört trevlig personal och så rena gator att det känns som att man är i ett fantasiland. Vilket är precis det de vill att det ska kännas som.
Barnen får träffa karaktärerna, åka karuseller och äta sockervadd. Det är en dag de aldrig glömmer. Och föräldrarna som får stå för det dyra kalaset har kul de också. De helar sina inre barn.
Men sen har vi den mörka baksidan – skådisarna som jobbar 14 timmar per dag för slavlöner, tunnlarna under hela nöjesparken för att ingen besökare någonsin ska behöva se en soppåse tas ut och dödsfall som inte registreras förrän utanför parkens gränser, allt för att dödsfall på Disney rimmar illa med världens mest magiska plats.
Allting görs för att desperat uppehålla illusionen av att man verkligen befinner sig på den mest magiska platsen på jorden. Och de lyckas.
Inför kvällens fyrverkerier samlas alla besökare framför Askungens slott för att titta på den spektakulära showen. ”Du kan inte gå hem innan fyrverkerierna” är det mer än en okänd vuxen besökare som försäkrar dig om. Så tjugo minuter efter nio står alla där. Det är trångt. Det är varmt. Hur speciellt kan fyrverkerier vara egentligen? Men sedan startar den.
Den mest fantastiska fyrverkerishowen tillsammans med musik som handlar om att inte ge upp om sina drömmar spelas medan det projiceras bilder från en rad olika filmer på Askungens slott. Och det enda som går att känna är hur helande processen är. Barn med stora ögon och antalet ”wow” och ”amazing” som hörs i publiken vittnar om hur storslaget det är.
Det är så magnifikt att det är svårt att förstå hur de skulle kunna ha en annan slogan än att det är just den mest magiska platsen på jorden. Kort därefter börjar dock projektet att ta sig ut ur nöjesparken. Tillsammans med tiotusentals andra trötta, svettiga familjer börjar man röra sig mot utgången. Det är skönt att få komma hem.
Men molnen av fyrverkerierna, plastbesticken och engångsförpackningarna av ketchup finns kvar inne i nöjesparken. Allting som gör att det fortsätter vara magiskt. ”Snälla, återvinn här” skriker inte direkt magiskt. Och att tänka att detta sker varje dag.
Samma shower. Samma antal besökare. Samma fyrverkerier. Mångmiljardindustri som går på rutin. Och miljöpåverkan är total. Det blir svårt att inte känna magin tina bort. Det känns nästan äckligt.
Även om Disney World är ett extremt exempel så sker detsamma på andra ställen – även i Sverige.
Att vara på Almedalsveckan är spännande. Man lär sig massor genom olika seminarier och det för verkligen politiken närmare medborgarna. Men påverkan på ön som besökarna har är oroväckande. Dock har flera initiativ tagits av arrangören för att göra veckan mer hållbar. Exempelvis krav på färre plastartiklar som giveaways, pappersomslag till mackor i stället för plast och ett mattorg utan engångsartiklar. Men det finns ännu mer att göra med det som ligger utanför arrangörens ansvarsområde.
Inför semestern så är det många familjer som vill åka till nöjesparker eller äventyrsland för att få se magin i barnens ögon. Men hur gör vi med klimatångesten? Ska vi låta den ta semester, den också? Kan vi göra det med gott samvete? Ge barnen kortsiktig lycka med vetskap om att deras planet kanske inte finns kvar i framtiden?
Eller så behöver vi kraftsamla och gå ihop för att pusha företagen att försöka uppfylla lite av den magin som de säljer. Genom att byta ut fyrverkerierna mot en ljusshow, engångsförpackningarna till flergångsartiklar och rimliga arbetstider för karaktärerna så går vi i rätt riktning.
Det kommer vara helt magiskt ändå. Och vi säkerställer att barnen kan få återvända som vuxna.