Man förstår vilken monumental uppgift Region Gotland står inför, när man läser Helagotlands intervju med Malin Hejdenberg, som är en av de undersköterskor som efter många år i yrket har sagt upp sig från sin tjänst vid Tingsbrogården. Man behöver återskapa en välfungerande verksamhet och speciellt efter uppsägningarna innebär det att man behöver nyrekrytera personal. Den uppgiften blir bara svårare när man förlorat det förtroende man tidigare hade. Och skadat förtroende kan ta lång tid att reparera. Eller bygga nytt.
Äldevården är redan en stor och svår uppgift. Men det är en uppgift som bara kommer att bli större och mer resurskrävande i framtiden. Hur monumental den uppgiften kommer att bli i en relativt nära framtid förstår man om man använder det informativa visualiseringsverktyg som organisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har tagit fram för att illustrera konsekvenserna av den skattade framtida befolkningsutvecklingen. Det är skakande läsning när man tittar på statistiken för hela riket, men på Gotland (som har en relativt ålderstigen befolkning) så ter sig den framtida uppgiften för äldrevården som än mer svårbemästrad.
Mellan 2023 och 2033 så förutspår SKR en viss befolkningsökning på Gotland, men den sker så gott som helt i den äldsta åldersgruppen, bland gotlänningar som är 80 år och äldre. Och i den yngsta åldersgruppen minskar befolkningen. SKR prognostiserar följande för Gotland mellan 2023 och 2033:
• I åldersguppen 0-19 år minskar befolkningen med 6,6 procent
• I åldersgruppen 20-66 år ökar befolkningen med 0,5 procent
• I åldersgruppen 67-79 år ökar befolkningen med 0,2 procent
• I åldersgruppen 80 år och äldre ökar befolkningen med 45,6 procent
Denna skakande statistik ger ändå inte den fulla bilden av hur mycket större äldrevårdens uppgift kan bli. Det förstår man först när man i mer detalj undersöker hur befolkningsutvecklingen fördelar sig inom den äldsta åldersgruppen. Många av dem som nyss fyllt 80 är ju fortfarande tämligen friska och krya och tar hand om sig själva, men behoven av hjälp tenderar ju att öka ju äldre man blir. Och inom den äldsta åldersgruppen spår SKR om följande befolkningsutveckling:
• I åldersgruppen 80-84 år ökar befolkningen med 22,3 procent
• I åldersgruppen 85-89 år ökar befolkningen med 78,1 procent
• I åldersgruppen 90 år och äldre ökar befolkningen med 68,1 procent
Det är sannolikt att befolkningen i varje åldersgrupp undan för undan kommer att bli något friskare. Men uppgiften för äldrevården kommer ändå att bli mycket större än vad den är. Och Region Gotland har redan problem med både finansiering av och rekrytering till verksamheten.
Med kunskap om detta ter det sig ännu mer illa genomtänkt när socialnämnden nyligen bestämde sig för att avskaffa behovsprövningen av delar av hemtjänsten för alla som fyllt 75. Det innebär att regionen nu kan få tvätta, städa och handla åt dem som egentligen skulle kunna klarar det själva.
Det är för övrigt på många sätt bättre för hälsan om äldre förmår ha en mer aktiv vardag. Jag läste nyligen om forskning kring åldrande som genomfördes John Rowe och Robert Kahn som 1998 ledde fram till publiceringen av boken Successful aging (Framgångsrikt åldrande). De genomförde experiment där de placerade 80-åringar miljöer som imiterade förhållandena då de var i 60-årsåldern. De fick också genomföra de aktiviteter och leva den livsstil som de haft 20 år tidigare. Det dröjde inte länge innan de kände sig både yngre och friskare. Detta bekräftades genom jämförelser med kontrollgrupper där deltagarna inte ändrade sitt sätt att leva på samma sätt.
Regionen gör alltså inte bara sig själv en björntjänst genom att inte behovspröva delar av hemtjänsten. Det är en björntjänst även för dem som tar hjälp utan att behöva den.