Även om det är samtalen i pauserna som bäst avslöjar hur partiet mår, tydde flera seminarier och tal på att Moderaterna rör sig i en sund riktning.
Visst pratades det om könstillhörighetslagen. Flera var tydligt missnöjda med partiledningen, men givet att det var 2000 moderater som samlats var kritiken trots allt relativt överkomlig. Det betyder emellertid inte att allt var frid och fröjd eller att frågan inte var laddad.
Detta blev särskilt tydligt under partisekreterare Karin Enströms tal. Under stora delar av sitt anförande talade hon fritt och självsäkert, men när hon kom till könstillhörighetslagen läste hon nästan innantill. Orden var välavvägda. Det var också svårt att inte märka frånvaron av applåder under denna del av talet.
En intressant sak var också Enströms upprepade löften att Moderaterna ska göra Sverige säkrare och friare. Tidigare har det hetat ”säkrare, friare, grönare”. Det är bra om M släpper grönare eftersom partiet i detta ämne tidigare i alltför stor omfattning omfamnat Miljöpartiets problemformuleringar – och lösningar.
En annan detalj i detta är att partiets tidigare klimatpolitiske arkitekt, Stockholmsmoderaten Christofer Fjellner, i år fick prata om annat. I stället visade framför allt EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd förtjänstfullt framfötterna. Nu var tonerna annorlunda och insikten större. Löftet var att kombinera klimathänsyn med tillväxt – och att värna skogsägarna.
Kristersson nämnde också skogen men lade tyngdpunkten vid Moderaternas arbete mot kriminalitet. ”Det är Moderaternas Reclaim the Streets”, betonade han.
Kritiken mot att regeringen forcerar igenom lagstiftning bemötte han med ”hellre för mycket och för snabbt än för lite och för långsamt”. Ett tecken på att M inte riktigt bottnar. Den som saknar solid grund tenderar ju ofta att försöka för mycket. Kanske är det rädslan att missa något, kanske är det för att man inte är rotad i det man gör. Oavsett vad är det ett tråkigt konstaterande att det moderata ledarskapet när det gäller kriminalpolitik alltmer låter som Greta Thunberg om klimatet.
Den borgerliga, i synnerhet moderata, idétraditionen har ju varit att man kan hålla sig med hårda straff för att man vet att allt rätt gjort. Då duger det inte med ett lagstiftningsarbete präglat av för mycket och för snabbt.
Detta problem visade sig även när M lanserade sin EU-valskampanj. Partiet vill dra in den fria rörligheten för människor polisen flaggat. Även om de inte begått brott. Toppnamnet Tomas Tobé kunde emellertid inte svara på hur detta rent praktiskt skulle gå till.
Men M kommer styra upp ur diket igen, och den positiva utvecklingen är tydlig. Inte minst att både finansminister Elisabeth Svantesson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard pratade om att få behålla mer av sina egna pengar och om ekonomins betydelse i det personliga frihetsbyggandet. Det är mycket bra. Moderaterna är trots allt på väg hem.