Från att ha varit en i grunden oförändrad vecka, har Almedalsveckan de senaste åren förändrats varje år. Och nu diskuteras förändringar även till 2025.
Fram till pandemiåret 2020 var Almedalsveckan i det närmast oförändrad i grunden, med en dag per riksdagsparti under vecka 27. Sen 2011, då Sverigedemokraterna debuterade, blev evenemanget åtta dagar. Söndag till söndag och alltid vecka 27.
Visst hade det funnits kritik mot längden på veckan och då av flera anledningar, som eventuell hänger ihop. Den största kritiken mot åtta dagars evenemanget gick ut på att de flesta besökarna ändå åkte hem redan på torsdag eller fredag.
Det i sin tur innebar att evenemangen fick dåligt med besökare vilket gjorde de sista tre till fyra dagarna rätt dyra. När kostnaderna redan var rätt höga valde många utställare att packa ihop och åka hem efter halva arrangemanget.
Partierna var också kritiska då de som höll tal i slutet av veckan fick sämre publicitet. Dessutom kände många politiker och partier att veckan inte längre handlade om politik utan mer blivit ett kommersiellt jippo. Något de enligt mig hade sig själva att skylla, då de överlåtit initiativet till andra.
Med en heldag till sitt förfogande såg jag vilka möjligheter partierna hade att skapa en egen agenda. I stället valde partierna att låta sina toppolitiker springa benen av sig för att hinna med så många andra evenemang som möjligt.
I samband med pandemin fick organisationen bakom Almedalsveckan, med partierna i förarsätet, en möjlighet att tänka om och tänka nytt. Redan året efter, 2021, provades en kortare vecka med två partier och två tal per dag. Man höll dock kvar vi vecka 27.
2022 blev veckan en dag längre men med halvdagar för partierna. Diskussionen om att ändra vecka tog nu fart och det beslutades att Almedalsveckan 2023 skulle förläggas till vecka 26. Huvudorsakerna var två. Dels för att besöksnäringen såg att de vanliga turisterna uteblev, dels att politikerna ville ha en veckas tidigare ledighet.
2023 genomfördes den första provet med ny vecka, men man höll kvar vid fem dagar. Utmaningarna, som även setts innan, handlade mest om att förberedelserna nu fick göras i samband med midsommarhelgen vilket inte är optimalt. Längre avstängning av vägar och parkeringar, längre tider med färdigställda montrar medförde också mer vakttimmar.
Årets vecka blev den andra under vecka 26 och den femte med halvdagar för partierna, men återigen bara fyra dagar, och nu diskuteras en eventuell flytt tillbaka till vecka 27. Utmaningarna med midsommarhelgen direkt innan evenemanget är för stora. Bland annat blir evenemanget dyrare för Region Gotland just på grund av midsommarhelgen.
För egen del är jag inte en vän av halvdagssystemet. Möjligheterna för mig att ta del av det fantastiska utbudet av seminarier blir begränsat då jag behöver ha lite koll på talen. Men jag har förstått att jag är rätt ensam om den åsikten. Vad jag hört ser både besökare och partierna fördelar med den korta veckan.
Arrangörerna av de olika evenemangen verkar inte heller misstycka. Visserligen är antalet arrangemang hälften av rekordåret 2018, men däremellan hade vi uppehållet för pandemin.
Så om den nivån som veckan nu landat på beror på pandemin eller den i dagar halverade veckan är svårt att veta. Troligen fick pandemin många att tänka över sina verksamheter samtidigt som en halverad vecka rent naturligt innebär färre timmar att förlägga arrangemang på.
Det går inte att blunda för att Almedalsveckan överlevt pandemin på ett bra sätt, trots alla utmaningar och förändringar. Årets arrangemang var återigen föredömligt.
Så oavsett hur många dagar politikerveckan är och vilken vecka den förläggs, är ändamålet och programmet så pass bra att såväl besökare, arrangörer som politiker väljer att återkomma år efter år.