Det går inte att undvika president Donald Trumps fundering på twitter att senarelägga presidentvalet till senare än 3 november.
Nyheten om det dominerade medier i Sverige (och världen) torsdag kväll och fredag morgon. Trumps syften med utspelet var antagligen många. Ett var säkert att skymma en nyhet om en dålig ekonomisk utveckling i USA under andra kvartalet med en minskning av ekonomin i USA (bnp) med 33 procent.
En bra ekonomi var innan coronapandemins utbrott det som Trump tänkte ha som centralt argument för att han ska omväljas. Ekonomin var också bra i USA i inledningen av året med bland annat låg arbetslöshet. Den förbättringen av ekonomin i USA inleddes under Barack Obamas tid som president och Trump har kunnat dra fördel av den.
Nu är ekonomin i USA den sämsta på 80 år sedan depressionen på 1930-talet. Och andelen och antalet arbetslösa är den högsta sedan dess.
Trump har också varit dålig på att hantera coronapandemin och först nedvärderat riskerna och sedan kommit med vilseledande och felaktiga uttalanden som förvillat snarare än hjälpt i bekämpningen av sjukdomen.
Det är så gott som omöjligt att flytta på valdagen i USA. Val har hållits trots inbördeskrig (1860), världskrig (1944) och depression (1932). Det är kongressen som kan påverka när valet hålls, och delstaterna måste höras i så fall.
Det är för övrigt flera val på valdagen där presidentvalet är bara ett. Val till kongressens två kammare och delstatliga samt kommunala val hålls också. De valen kan inte flyttas hur som helst.
Trump kan inte, oavsett när valdagen är, vara president längre än till 20 januari 2021. Då tar hans mandatperiod slut. Om nytt val inte hållits innan dess får konstitutionen avgöra hur en president ska utses, sannolikt av kongressen till en ny valts.
Trumps syfte med utspelet är antagligen att så tvivel om att valet går korrekt till och vilseleda om att valfusk kan bli utbrett. Detta för att valresultatet ska framstå som osäkert och tvivelaktigt. Att han gör så beror på att han ser ut att förlora valet nu. Han vill därmed kunna påstå att valet inte gått rätt till och resultatet är fel.
Att han senare backat från sin fundering om senarelagt val spelar inte så stor roll. Han har uppnått att (börja) så tvivel om valresultatet.
I USA är valdeltagandet lågt. Det beror på flera saker. Man måste registrera sig som väljare. Valet är en vardag, alltså arbetsdag. Fram till inte så länge sedan förekom inte förtids- eller poströstning så man måste ta ledigt några timmar för att rösta på valdagen. Vallokalerna kan vara få, särskilt i områden där fattiga bor, så det är köer där för att rösta.
Den legitimation man måste visa upp för att rösta har inskränkts till färre sorter som är giltiga. För några val sedan gällde studentlegitimation. Det har tagits bort. Men fortfarande gäller medlemskort i nationella vapenorganisationen NRA (majoriteten är republikaner). Valreglerna bestäms av delstaterna så de kan skilja, främst mellan stater där republikaner eller demokrater vanligen styr.
Valdeltagande är lägre i USA i grupper, som lågutbildade och låginkomsttagare, bland vilka de flesta stöder Demokraterna. Åtgärder för att öka valdeltagandet, som förtidsröstning, gynnar därmed Demokraterna. Det gör att republikaner och Trump är emot det. De som i hög grad stöder republikanerna, välutbildade och välavlönade, brukar vara de som röstar i högst grad när valdeltagandet är lågt.
I val i världen blir det vanligare med förtids- och poströstning. Drygt 36 procent förtidsröstade i Sverige 2018.