Varje sommar kan vi läsa traditionella sommarreportage om olika sjukvårdsfall där bristen på ambulanser gjort sig påmind genom onormalt långa väntetider. Jag skriver ”traditionella”, eftersom detta är ett sedan länge återkommande problem varje sommar.
På Gotland finns tre ambulanser och en helikopter, men förslag finns om pengar till en extra sommarambulans.
Det är bra, för Gotland marknadsför sig som ett attraktivt turistmål och befolkningen växer sommartid med flera hundra tusen personer utslaget på sommaren. Då är det ganska självklart att även service- och trygghet måste öka och till det sistnämnda hör just ambulansverksamheten.
Men ambulansfrågan är definitivt inte bara en sommarfråga. En stor del av Gotlands attraktionskraft finns i en levande och blomstrande landsbygd året om.
En av förutsättningarna för att detta ska bestå och ”sommarlandet” hållas igång är att landsbygdsbefolkningen känner trygghet och en del i denna utgör tillgången till fungerande hjälp vid sjukdomsfall och olyckor.
För det mesta räcker ambulanserna till vintertid, men vid akuta situationer med flera utryckningar samtidigt kan det direkt uppstå problem.
Just detta pekar nu Henric Larsson – tidigare sjuksköterska och verksam inom SOS Alarm – på i ett förslag om utökad ambulanstäthet på Gotland.
Denna kapacitetshöjning skulle kunna ske genom en beredskapsambulans som placeras vid lasarettets akutmottagning året runt.
En poäng i Larssons förslag är också att ambulansbesättningen med den placeringen under annan tid än uttryckning kan tjänstgöra som resurspersonal på akutmottagningen. Det sägs ibland att Gotlands ambulanstäthet inte är dålig jämfört med övriga Sverige. Jag reagerar alltid på uttrycket ”jämfört med övriga Sverige”, vilket med förkärlek används av beslutsfattare vid besparingar.
Det går inte att jämföra Gotland med fastlandet, eftersom vi är omgivna av vatten och inte kan få snabb hjälp från angränsande län vid akuta situationer.
Alla gotlänningar betalar samma skatt oavsett bostadsort och har då också rätt till samma hjälp inom rimlig tid. Vi får inte glömma bort att halva Gotlands befolkning bor utanför Visby.
Det krävs en solklar viljeinriktning från kommunledningen sida när det gäller att behålla attraktionskraften som turistmål och utveckla en levande landsbygd.
Akutsjukvården är en del av denna, så låt oss hoppas att vi nästa sommar slipper läsa de traditionella ambulansreportagen.
För som Henric Larsson pekar på i sitt förslag om en beredskapsambulans året runt: ”Det kommer att ge en ökad trygghet och kostar egentligen inte så vansinnigt mycket pengar. Det här är något som alla tjänar på.”