Till höger i bild ser vi Sverigedemokraternas toppkandidater till EU-valet Beatrice Timgren och Charlie Weimers.
Socialdemokraternas mål i EU-valet var att få ett bättre resultat än 2019, då partiet fick 23,48 procent. Ett mål som kunde ses som lågt, då partiet ligger långt under den andel röster de har i riksdagen där partiet de senaste valen pendlat kring 30 procent, med bottennoteringen 2018 på 28,26 procent.
Men en ökning skulle bli ett trendbrott för partiet som inte ökat i något EU-val sen 1995 då svenska väljare för första gången fick möjlighet att rösta efter Sveriges inträde i EU samma år. Under 2000-talet har Socialdemokraterna aldrig kommit över 25 procent, så målet var ändå satt utifrån en trend som partiet mer än gärna ville se bruten.
Nu efter att vallokalerna stängt, men innan alla röster har räknats, ser Socialdemokraterna ut att nå sitt mål. Preliminärt har partiet i skrivande stund 24,9 procent vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med EU-valet 2019. Står sig resultatet är det partiets bästa resultat sen 1999, vilket borde ses som en stor framgång.
Sverigedemokraterna hade en helt annan trend gällande sina valresultat. Deras framfart i svensk politik saknade motstycke då partiet alltid gjort bättre val än det tidigare. Sen SD blev ett parti att räkna med, både i röstsiffror som politiskt, har deras valresultat alltid ökat både i riksdagsvalet som i valet till Europaparlamentet.
Även här fick vi med största sannolikhet se ett trendbrott. För första gången fick SD sämre valresultat än valet innan. Partiet fick 15,34 procent 2019 och det än så länge preliminära resultatet av söndagens val ligger på 13,2 procent. Det är en minskning med över 2 procentenheter.
Ett tredje trendbrott är att de högervindar som blåst över landet fick en dipp. I riksdagsvalet 2022 var det visserligen SD som ensamt stod för högerns framgångar, samtidigt som Socialdemokraterna som parti gick framåt trots att deras regeringsunderlag minskade drastiskt.
Nu ser det annorlunda ut. Vänsterpartier är det enda partiet som får fler mandat samtidigt som Miljöpartiet blev tredje största parti. Utifrån det preliminära resultatet.
Sammanlagt har de tre rödgröna partierna ökat med hela 7,8 procentenheter, samtidigt som Tidöpartierna minskat med 4,9 procentenheter, trots att både Moderaterna och Liberalerna ökade.
Under valnatten utropade sig alla de svenska riksdagspartierna som vinnare i EU-valet, utom SD. S blev största parti och bröt trenden. M gick framåt och blev dessutom näst största partiet. MP ökade och blev dessutom tredje största parti. Vänsterpartiet ökade mest och tog ett andra mandat. Centerpartiet minskade drastiskt men har haft mycket låga siffror i opinionsmätningarna så att partiet behåller sina två mandat får ses som en seger. Både KD och L var mer eller mindre uträknade men klarade sig bägge över fyraprocentsspärren, vilket måste känna skönt. Att KD går från två till ett mandat ses nog ändå som ett vunnet mandat än som ett förlorat.
Ebba Busch och Kristdemokraternas toppkandidater till EU-valet Ella Kardemark och Alice Teodorescu Måwe.
På Gotland ser vänstervindarna ut att blås mer än i riket. S blev klart största parti med 28,6 procent en ökning med 3,8 procentenheter. MP blev överraskande näst störst med 16,5, plus 3,3 procentenheter. Även Vänsterpartiet följde trenden och ökade med 3,2 procentenheter sen förra EU-valet. På Gotland blev återigen Centerpartiet den stora förloraren och tappade hela 5,1 procentenheter jämfört med EU-valet 2019.
Sammanfattningsvis kan man ändå säga att det inte blev några större förändringar, varken här i Sverige eller i Europaparlamentet. Däremot så fick vi nationellt se hur två tunga trender bröts när S ökade och SD minskade.