Sommar-manövern inleds sedvanligt med den ryska flottans dag som firas i S:t. Petersburg den sista söndagen i juli. Dagen är vald med anledning av slaget mot svenskarna vid Hangö Udd år 1714. Slaget räknas som den ryska flottans födelsedatum.
Men hur står det egentligen till med 310-åringen? Ganska dåligt enligt experter världen över. Den senaste tiden har den ryska flottan minskat i storlek. Orsaken är att ukrainarna sänker skepp snabbare än ryssarna hinner bygga nya. Under det gångna året har ryssarna sjösatt nya fartyg motsvarande 6000 ton. Under samma period har ukrainarna lyckats att sänka 12 000 ton.
Ur maritim synvinkel har Ukrainakriget varit en katastrof för Ryssland. Missilkryssaren Moskva, som var den ryska Svartahavsflottans flaggskepp, oskadliggjordes redan i april 2022. Sedan dess har ryssarna tvingats att flytta sina fartyg allt längre bort i takt med att Ukrainas räckvidd ökat.
Ukrainarna har med brittisk hjälp skapat en ny taktik där man angriper sjömål med hjälp av obemannade farkoster, både flygande drönare och fjärrstyrda båtar. Den nya tekniken gör att ukrainarna kan utföra komplexa anfall på långt avstånd och utan att egentligen riskera egna människoliv. Dessa erfarenheter kommer att påverka marint tänkande över hela världen.
Vad gäller kvalitén på den ryska flottan var den faktiskt ifrågasatt redan före anfallet på Ukraina. Till exempel ligger det enda ryska hangarfartyget, Admiral Kuznetsov, sedan flera år i torrdocka. Fartyget härstammar från Sovjettiden och byggdes symptomatiskt nog i Ukraina. Att vitala delar av Sovjetunionens skeppsbyggarkapacitet fanns i Ukraina sägs vara en bidragande orsak till att Vladimir Putin nu har svårt att återskapa en flotta som passar hans stormaktsambitioner.
Marinen är en huvudvärk för de ryska ledarna. Men det innebär inte att vi grannländer kan andas ut. Ryssland har fortfarande stora marina resurser i Sveriges närområde. Östersjöflottan är den mest moderna delen av den ryska flottan och både den ryska marinstaben och den mest avancerade varvskapaciteten finns i S:t Petersburg.
De ryska styrkorna som finns i exklaven Kaliningrad kombinerar förmågan att operera längs andra länders kuster med ett modernt luftförsvar. Om ryssarna dessutom förmår att dra lärdomar från Ukraina kan Östersjöflottans slagkraft snabbt öka med ny och billig teknik. Mest oroväckande är att den ryska regimen inte visar någon minskad ambition att bygga upp en stark marin styrka i Östersjön, som också kan användas offensivt.
Dock påminner ukrainarnas framgångar att marin förmåga kan hjälpa ett land att behålla sin självständighet. Det är svårt för en angripare att bemäktiga sig en kust som är försvarad. Sverige har i sammanhanget ett gott utgångsläge eftersom vi redan har en toppmodern flotta och att vi samarbetar tätt med länder som USA och Storbritannien. Att fortsätta satsa på en stark marin är bland det mest fredsbevarande Sverige kan göra.