Om man ser i backspegeln finns det många politiska beslut som borde vara ogjorda. Ett exempel på dåliga beslut är de som ledde till att både Ringhals 1 och Ringhals 2 lades ner i förtid.
Den energiöverenskommelse, och den energipolitik som låg bakom Vattenfalls affärsgrundade nedläggningsbeslut, slöts under Alliansregeringen och skrevs senare under även av Socialdemokraterna. Det var en bred överenskommelse över blockgränserna.
Hade de båda Ringhalsreaktorerna fått verka, och hållit ihop, tiden ut, det vill säga till 2025 respektive 2026 hade vi haft en bättre sits för utbyggnaden av havsbaserade vindkraftsparker.
Men det är som sagt lätt att se tillbaka och leta fel även när politiker ser samma väg att gå och slår sig ihop över blockgränserna.
Nu är vi i den sits vi är och då borde vi ha en regering som tar bra beslut för att öka den svenska elproduktionen i närtid.
Men det har vi inte. SD:s vindkraftmotstånd, där partiets ekonomisk-politiske talesperson, Oscar Sjöstedt, till och med sagt att han vill plocka bort de vindkraftverk som redan är byggda, och en verklighet Tidöpartierna inte ville se gällande kärnkraftsutbyggnaden har resulterat i ett i det närmaste totalstopp för ny elproduktion.
Nu senast har Vattenfall lagt vindkraftsparken vid Kriegers flak på is då regeringens politik, enligt Vattenfall, gjort projektet olönsamt.
Regeringen har ju sagt att de vill ha konkurrensneutralitet mellan de olika produktionsslagen för el och därför sagt att vindkraften också måste betala för ledningarna in till stamnätet. Något som staten tidigare stått för och men som nu gör att kostnaderna för stora vindkraftsparker långt ute till sjöss ökar betydligt.
Samtidigt har en utredning kommit fram till att kostnaderna för en eventuell nybyggnad av kärnkraft kommer att belasta skattekollektivet oavsett om utredningens förslag går igenom, eller inte. För det finns ingen som vill bygga kärnkraftverk utan att ha ordentliga och långsiktiga ekonomiska garantier. Garantier som enligt utredningen innebär både enorma lån som ersättning upp till kostnaden för varje kilowatttimme (kWh)som produceras med förlust. Vilket lär bli de flesta kWh då kärnkraften är allt annat än billig att producera.
Om och när det startas upp ett nytt kärnkraftverk i landet.
Följderna av regeringens politik innebär att utbyggnaden av nya kraftverk står i det närmaste helt still. Trots ett stort behov av nya elproducerande anläggningar i hela landet, men främst i södra delarna.
Volvo meddelade i veckan att deras mål att bara tillverka helt eldrivna bilar från och med 2030 reviderats. Orsaken bakom beslutet att inte tillhandahålla en helt eldriven bilflotta efter 2030 förklaras av en förändrad marknad.
Kunderna är tveksamma kring elektrifieringen. Kommer elen att räcka till och vad kommer den att kosta? Kommer laddinfrastrukturen vara tillräckligt utbyggd? I Sverige har ju regeringen även tagit bort subventionerna till de som köper nya elbilar, vilket gjort att försäljningen rasat.
Under elpriskrisen 2022 hade de blivande Tidöpartierna ett mycket högt tonläge och skyllde allt från bristen på gas till nedlagda tyska kärnkraftverk på Magdalena Andersson. Nu när de kan visa att det höga tonläget hade bäring i en vettig energipolitik, ser vi i stället hur deras politik ökar riskerna för framtida elkriser och extrempriser på el. För det kan vi tacka SD och de tre regeringspartier som väljer regeringsmakten för landets bästa.
Rättelse
I ledaren publicerad den 4/9, med rubriken "Nu dömer domstolar våra barn till långa fängelsestraff" skrev jag att det fanns SiS-hem som ägdes av de kriminella gängen. Det skulle så klart stått HVB-hem. SiS-hem är naturligtvis ägda av staten, medan HVB-hem kan vara ägda av privata aktörer där vissa visat sig ha ägarstrukturer knutna till gängkriminella.