Under förra mandatperioden var det en fråga som den dåvarande borgerliga oppositionen gjorde till sin profilfråga. Hälso- och sjukvårdens ekonomi. När frågan debatterades tog de borgerliga politikerna i från tårna och en borgerlig ledamot i fullmäktige gick till och med så långt hen föreslog att hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, inte skulle få ansvarsfrihet. Mitt i stormen stod dåvarande ordföranden för nämnden, Stefaan De Maecker, och försökte på ett lugnt och tydligt sätt att förklara orsakerna bakom underskotten. Han påtalade att den gotländska hälso- och sjukvården var underfinansierad med minst 200 miljoner kronor. Han informerade om problemen med att hålla budget när en enda ny cancerpatient kan generera kostnader på över en miljon kronor. Från fullmäktiges talarstol meddelade De Maecker även att medicinkostnaderna och utomlänsvårdens kostnader var svårförutsägbara, men ingenting bet på den borgerliga oppositionen. Allt berodde enligt dem på ett dåligt ledarskap.
Därför var det inte förvånande att en av den borgerliga minoritetens första åtgärder efter valsegern var att sparka hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Dalemar. Detta trots att hon gjort ett fantastiskt jobb och gjort den gotländska sjukvården till en av landets bästa. Nu kunde de borgerliga politikerna bygga upp ett helt nytt ledarskap, vilket enligt dem själva skulle räcka för att få fason på ekonomin för HSN.
Men verkligheten och den borgerliga retoriken skiljer sig markant åt. På självaste julafton hade den nya politiska ledningen för hälso- och sjukvården en insändare här i GT. Där beskrivs allt bra som görs för oss gotlänningar, ett arbete som pågått många år under Stefaan De Maecker och Maria Dalemars ledarskap och som nuvarande ledning tar efter. I insändaren beskrivs även de ekonomiska utmaningar som nämnden har framöver, men utan att gå in på hur ekonomin ska kunna komma i balans. Insändaren skulle lika gärna vara skriven av De Maecker och hans rödgröna kamrater under förra mandatperioden.
Den utveckling vi nu ser och har sett under många år har ingenting med ledarskap att göra. Om HSN under de förutsättningar som nu råder ska kunna vända underskotten till överskott måste det tas till drastiska åtgärder. Nedläggningar av vårdcentraler, sjukhusavdelningar och stora personalneddragningar. Men inte ens HSN:s nuvarande ordförande Mats-Ola Rödén (L) verkar se att den vägen skulle vara möjlig. Han fortsätter styra HSN på ett sätt som ger oss gotlänningar en fortsatt bra hälso- och sjukvård, men med ett minus i bokslutet.