Studenter i både Stockholm och Göteborg har bildat tältläger för att protestera mot Israel. Universiteten har samarbete med Israel – något de tar ställning emot och vill ska avbrytas. Och trots att de anses vara i vägen och bryta mot ordningslagen så står de fast vid sina åsikter.
Studenterna sägs ha varit ordningsamma och inte stört ordningen och trots att de saknar tillstånd så avhyser man dem inte från platsen. Hade polisen velat avhysa dem, hade man kunnat göra det. Men eftersom studenterna tältar på ett lugnt och fredligt sätt så är det ingen som agerar. De ingår i en internationell studentrörelse som demonstrerar mot universitetens samarbeten med Israel.
Och det är det som fler borde utnyttja i Sverige. Att man har en grundlagsskyddad rätt att få samla personer i grupp och uttrycka sina åsikter. Att just den yngre generationen dessutom gör detta är inspirerande. Ofta kända för att endast engagera sig på sociala medier så bryter de normer genom att aktivt gå ut i protest. Även Greta Thunberg har varit en av dem som slår läger utanför universitetet.
Men unga verkar heller inte bry sig lika mycket om konsekvenserna. De är redan kända för att lämna arbetsplatser som de inte mår bra av, så att bli bortburen från en plats för att man står upp för sina åsikter är ingen större förlust. De står upp och protesterar mot de saker de inte kan stå ut med.
På det sättet har unga starkare värderingar än äldre. Eller är i alla fall villiga att offra mer för att stå upp för sina värderingar. Kanske är anledningen till att man känner att många samhällsfrågor har en så pass brådskande karaktär?
Civil olydnad är en metod som förespråkats av stora organisationer som Amnesty International och Greenpeace. Att vara aktivist är i dag likställt med att vara opinionsbildare och på rätt sida av historian. Så det blir en självklarhet för studenterna.
Att det just är stora protester bland studenter är extra fint. De väljer att stå upp för sina egna åsikter i stället för att rätta sig i osynliga led som universiteten prackar på dem. Det är ofta ett motargument till traditionella studier – de lär ut ett specifikt sätt att vara och tänka på och att det inte finns så mycket spelrum att få vara sig själv.
Att man därför väljer civil olydnad som metod för att stå upp för sina åsikter visar ändå på att rädslan för konsekvenser från universitetets sida inte är så stor. Att konsekvenserna inte spelar så stor roll.
Det är svårt att se att detsamma skulle hänt för tio år sedan. Då engagerade folk sig i föreningar och höll event – men även där var det strama spelregler som följdes utan vidare diskussion. Att universiteten dessutom inte avhyser studenterna visar på – om inte en förändringsvilja, så åtminstone en respekt – från universitetsledningens sida.
Så länge demonstrationerna är fredliga så är det något vi alla borde hämta inspiration ifrån. Säga ifrån det vi tycker är fel, inte låta oss tystas och aktivt jobba för en förändring i samhället. Det är lätt att ta vår rätt till att demonstrera och uttrycka våra åsikter för givet, men man bör ha i åtanke att det finns så många andra länder där människor fängslas eller förföljs på grund av sina åsikter. Så länge leve den svenska civila olydnaden.