Den modell vi har i dag är därför unik i sin sammansättning och kan inte liknas vid någon annan trafik eller trafikupphandling.
Rederi AB Gotland har i mångt och mycket anpassat sitt företag och sina fartyg utifrån Gotlandstrafikens behov och önskemål. En symbios som tjänat Gotland, gotlänningarna och Rederi AB Gotland väl, medan statens intressen mest fått "hänga med".
När staten ska köpa trafik för så mycket pengar som det handlar om, finns grundläggande förutsättningar som de senaste decennierna inte varit till fullo uppfyllda. Upphandlingen ska ske i konkurrens och avtalet ska vara transparent eftersom det handlar om skattepengar.
Nu har vi en trafik som är bättre än någonsin men som också vid varje upphandling ifrågasätts just för bristen på konkurrens och att det kostar mycket. Även om kritik finns, finns ingen som öppet påstår att Rederi AB Gotland inte sköter trafiken genom dotterbolaget Destination Gotland på ett bra sätt. Alla är nöjda.
Men det skaver att det fortfarande liknar en monopolsituation, trots att upphandlingens syfte en gång var just att motverka detta och öppna för alla aktörer att kunna vara med.
I grund och botten handlar det om att kanske kraven, och därmed standarden på trafiken, måste sänkas så att fler än Destination Gotland kan vara med i matchen. Därmed hamnar Gotland och gotlänningarnas behov i andra rummet, statens intresse av minskade kostnader blir viktigare.
Är det en rimlig utgångspunkt för en regions absoluta grundförutsättning för tillväxt?
Nej, så klart inte. Det kan inte varje gång handla om att trafiken ska bli sämre när en ny upphandling ska inledas. Ingen annan del av Sverige behandlas på det sättet.
Vore det bättre med konkurrens och transparens i avtalet?
Tveklöst.
Det är ingen enkel fråga att lösa och det finns så många aspekter att ta hänsyn till.
Till exempel att Destination Gotland och Rederi AB Gotland har en lokal förankring som utan tvekan bidragit till den fina trafik vi har i dag. Inget annat rederi har samma känsla för Gotland. Ingen annan skulle sannolikt bidra med samma marknadsföring som gynnar hela Gotland.
Sedan 2009 är det öppet för vem som helst att bedriva färjetrafik på Gotland. Gotlandsbåten gjorde ett försök men lyckades inte vara uthållig på grund av för små ekonomiska muskler.
I förstudien inför den nya upphandlingen nämns ett annat scenario som i alla fall inte jag tänkt på förut. Nämligen vad som skulle hända om en ny operatör vinner nästa upphandling tack vare lägre standard och därmed lägre pris. Destination Gotland är då fritt att konkurrera om den lukrativa sommarsäsongen utan några krav och underlaget för den upphandlade operatören riskerar därmed att minska betänkligt.
En upphandling ska inte handla om att ett visst företag ska gynnas eller missgynnas. Det är behoven som ska styra. Det är en märkvärdig situation som mejslats fram genom åren. Helt klart.
Men för det kan inte dagens Gotland straffas.