Ingen blir glad av glädjebetyg

När betygen inte speglar kunskapsnivån skadar det både de elever som får omotiverat höga betyg och de som trängs undan på grund av orättvis konkurrens.

Uppblåst.

Uppblåst.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ledare2023-06-28 11:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Kritiken mot generösa och därmed orättvisa betyg, så kallad betygsinflation, har under lång tid varit ett fenomen. ”Väldigt många elever får alldeles för höga betyg i förhållande till sina kunskaper, och vi ser att det gynnar dem när de söker sig vidare till högre utbildning och det är ju i grunden väldigt orättvist”, förklarade skolminister Lotta Edholm (L) nyligen för SVT Nyheter.

Edholm har en poäng. När Skolinspektionen granskade 30 olika gymnasieskolors arbete för att motverka för höga betyg fick alla mer eller mindre underkänt. Tidigare i år riktade Handelshögskolans rektor Lars Strannegård i en debattartikel stark kritik mot dagens betyg. Han menade att det inte längre går att lita på sambandet mellan betyg och kunskapsnivå, vilket innebär att elever blir behöriga till utbildningar de inte har kunskaper att fullfölja. Strannegård flaggade för antagningsprov istället för att anta studenter via deras betyg. Det är en otroligt allvarlig kritik, men samtidigt fullt naturlig eftersom glädjebetyg sätter urvalskriterierna för vidare utbildning ur spel.

I februari beslutade regeringen därför att tillsätta en utredning. Det är nu klart att Magnus Henrekson blir ensam utredare. Henrekson är professor i nationalekonomi, senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och tämligen återkommande debattör av skolfrågor.

Till exempel publicerade Henrekson genom just Institutet för Näringslivsforskning ”Ett rättvist betygssystem i ett nytt skolparadigm”. I denna argumenterar Henrekson för ett betygssystem med tydligare mål och bredare än dagens A till F.

Det är med vissa brasklappar bra att regeringen sneglar på förändringar i betygssystemet. För det fungerar inte när betygen blir orättfärdiga hinder. För vissa kommer överskattade prestationer istället för verklig bedömning av deras kunskaper innebära hinder för fortsatt lärande. För det är trots allt genom att identifiera svagheterna som framsteg och förbättring uppnås.

För andra innebär det att bli undanträngda från utbildningar de egentligen är behöriga till. Vari ligger då värdet i att sträva efter kunskap och utveckling? I förlängningen innebär det också att vi riskerar att få yrkesverksamma som inte är utbildade nog. Den värmande känsla man kan få över att se även omeriterade studenter glädjas över att ha kommit in på läkarlinjen byts ju snart mot iskall rädsla när man inser risken att vederbörande en dag kommer stå över ens egen sjukhussäng.

Det är också bra att valet föll på just Henrekson. Han har förvisso suttit i styrelsen för en friskola, vilket vissa säkert ser som en belastning. För den som följt hans engagemang i skolfrågan är valet emellertid klokt. Uppdraget han fått är inte enkelt, men Henrekson får anses som en av de mer lämpade att utföra denna nödvändiga utredning. För glädjebetyg gör ingen glad.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.