Handelshögskolan i Stockholm litar inte längre på det svenska betygssystemet. Från och med höstterminen 2025 måste sökande förutom höga betyg också visa att de skrivit minst 1,25 på högskoleprovet. Enligt rektorn Lars Strannegård är det för att minska påverkan från betygsinflationen. Han vill försäkra sig om att studenterna har en viss kunskapsnivå när de börjar utbildningen och betygen från gymnasiet går inte längre att lita på (SR 1/2).
Strannegård ville från början gå ännu längre. I en uppmärksammad debattartikel varnade han för att Handelshögskolan skulle vara tvungen att införa egna intagningsprov samt svartlista vissa gymnasieskolor som upprepat kommits på med att sätta glädjebetyg (DN 11/5-23). Nu nöjer sig Handels med att till en början kräva resultat från högskoleprovet.
Förmodligen är det många högskolor som skulle vilja göra likadant. Handelshögskolan i Stockholm har möjligheten eftersom den är privatägd och har egen antagning. Det är också en utbildningsinstitution som har särskild anledning att vakta på kvalitén. Utbildningen är prestigefylld och söktrycket är högt. Många sökande kommer från namnkunniga friskolor som avslöjats just med att sätta glädjebetyg (SvD 15/3-23).
Men betygsinflationen i svensk skola har fler bottnar än jakten på de högsta betygen och de populäraste utbildningarna. Samtidigt som det finns prestigeskolor där lärarna känner press att sätta högre betyg finns det också skolor med svagare elevunderlag där lärare undviker att sätta betyget F. F-betyget stoppar eleven från fortsatta studier och utlöser en lavin av administrativt merarbete.
När elever som egentligen presterat F får E uppstår frågan vad man ska ge de elever som faktiskt nått just E. Ofta är skillnaden mot de som egentligen borde ha fått F stor så det är svårt att motivera samma betyg. Eleven får då kanske D och så skjuter betygsinflationen fart underifrån.
I teorin ska skolornas benägenhet att sätta höga betyg balanseras av de nationella proven. Men granskningar från Skolinspektionen visar att nationella proven i dag inte fyller en sådan roll. Skolorna sätter högre betyg ändå.
Lars Strannegård på Handelshögskolan har tagit på sig att ropa att kejsaren är naken men han är inte helt ensam. Sedan några år finns ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Chalmers och Tekniska högskolan där ett särskilt antagningsprov i fysik och matte kan ge studenter en egen antagningsgrupp.
Att flera av landets mest erkända utbildningar inte längre litar på gymnasiebetyg är ett underkännande av svensk skola. Det väcker frågor om meritokratin i utbildningssystemet och om rättssäkerheten i den myndighetsutövning som ju betygssättning faktisk är. Regeringen har gett nationalekonomen Magnus Henrekson i uppdrag att utreda hur betygsinflationen ska kunna motverkas. Uppdraget ska vara klart om ett år och förhoppningsvis leder det till en förändring.