Samma insikt har alla som levt nära någon som jobbat politiskt. Det är ett till största delen oavlönat arbete där man sällan får tack men oftare spott och spe utifrån ett allmänt politikerförakt byggt på okunskap.
På Gotland har vi en handfull politiker som avlönas med skattepengar. Fem och en halv heltidstjänster är fördelade på nio personer. Alla andra 206 gotlänningar som har ett politiskt förtroendeuppdrag, jobbar ideellt och får ersättning för förlorad arbetsinkomst när det är sammanträde eller de på annat sätt måste vara lediga för att utföra sitt uppdrag.
Du kan dra in varenda krona i arvoden till politiker, det ger ändå inga drömtillskott till vård, skola och omsorg. Här finns ingen skattkista att ösa ur vad än somliga än tror.
Vill man värna välfärden, och igen, det vill alla seriösa politiska partier även om de har olika lösningar för detta, så ägnar man sig åt att hitta konkreta åtgärder som skapar nytta för medborgarna.
Orättvisan ligger i att partier också kan välja att inte göra ett endaste politiskt handtag, bara klaga på alla andra, och ändå få väljarnas förtroende i nästa val. Än mer viktigt då för alla andra att hålla dialogen levande.
För det politiska förtroendeuppdraget handlar inte bara om att lägga politiska förslag och skapa stöd för dessa. Uppdraget innebär också att bjuda in till dialog och möta medborgarna, inte bara vid valstugan vart fjärde år, utan i den vardagliga debatten om aktuella frågor.
Jag skulle önska att fler lokala politiker la mer tid på detta vilket jag tagit upp på den här sidan åtskilliga gånger förut.
Det finns alltså 215 gotlänningar med olika politiska förtroendeuppdrag om jag räknade rätt på regionens hemsida. En inte särskilt avancerad gissning är att så gott som alla dessa har ett samhällsintresse som gör att de håller sig uppdaterade i nyhetsflödet och följer debatter som kommer och går.
Jag förstår att tiden ska räcka till mycket och som sagt, de flesta jobbar med politiken vid sidan om ordinarie jobb. Men jag menar att de är ju där i diskussionerna ändå, att kommentera en urspårad killgissning eller dementera rena felaktigheter tar inte lång stund. Har man tid kan en lite längre förklaring av sin inställning och hur politiken fungerar bidra till en mycket mer balanserad och saklig debatt.
I dag har politikerna fler kanaler än nånsin att föra dialog i. Egna och andras. Ändå används det mesta för envägskommunikation där politiken och politikerna visar upp sig för allmänheten. Titta här vad vi kan.
Det är begripligt att man inte vill "göda" politiska motståndare som driver sina frågor på ett sätt man inte anser är seriöst. Men då får man återigen föra tankarna tillbaka till dem vars uppdrag man har: medborgarnas.
Det är ju dem man ska prata med, förklara för och inte minst: lyssna på.