Kristdemokratiska CDU blev störst med drygt 28 procent och kommer kunna bilda en regering tillsammans med socialdemokratiska SPD. Det senare gjorde sitt sämsta resultat i modern tid och fick bara 16 procent. Att CDU och SPD tillsammans kan få en majoritet av de 630 mandaten i förbundsdagen beror på att två mindre partier, liberala FDP och vänsterytterpartiet BSW, blev utan mandat.
Att CDU och SPD tillsammans kan bilda regering innebär att högerradikala AfD, Alternativ für Deutschland, hålls borta från direkt inflytande. Ett Tyskland som var beroende, eller lamslaget, av ett Putinvänligt politiskt alternativ hade varit det sista Europa behöver.
Att CDU blev störst är bra på många sätt. Ledaren Friedrich Merz gick till val på ett ökat stöd till Ukraina samt till europeiskt försvar och säkerhet. Under valrörelsen tvingades han till följd av den nya Trumpadministrationens många utspel att ta ännu tydligare ställning. Bland annat har Merz nyligen sagt att Europa måste vara berett på ett värsta-scenario där USA inte kommer till undsättning om ett Natoland angrips. För att öka säkerheten vill han därför arbeta tätare med Frankrike och Storbritannien. Merz vill också se ett tyskt-brittiskt avtal som minskar effekterna av Brexit. Den nye tyske förbundskanslerns inriktning lär förstöra stämningen i Moskva, där man annars sägs fira den amerikanske omsvängningen.
Kommer Merz att få SPD med sig på en ny mer driven utrikes- och säkerhetspolitik? Förhoppningsvis. Olaf Scholtz tvehågsna förhållande till Ukraina och Ryssland tilltalade uppenbarligen inte de tyska väljarna. Kanske gör valförlusten SPD berett att ompröva.
Ett annat område där Merz har lovat förändring är migrationspolitiken. Den vill CDU skärpa och den tyska staten ska arbeta mer aktivt med att motverka islamistisk separatism och extremism. Även här gäller det att få SPD med sig. Kanske kan AfD:s framgångar övertyga SPD om det viktiga i att lägga om migrationspolitiken.
För AfD är kritiken mot invandring och mångkultur den viktiga frågan och partiet fördubblades i förhållande till förra valet. 20 procent lade sin röst på partiet. I kategorin arbetarväljare var det 38 procent som röstade på AfD, men bara 12 procent på SPD.
Den tredje sakfrågan där CDU och SPD måste hitta sätt att samarbeta är ekonomin. Den tyska ekonomin har gått kräftgång i flera år. I fjol var tillväxten mindre än en procent av BNP. Det talas om en pågående avindustrialisering. Inom både CDU och SPD finns en insikt om att åren med Merkel saknade reformer. Politiken byggde på visioner om grön omställning som genom ett trollslag förväntades leda till högre tillväxt och ett mer konkurrenskraftigt näringsliv. Nu står Tyskland på många sätt på ruta noll. Att gå tillbaka till en mer näringslivsvänlig politik borde fungera bättre när CDU och SPD kan regera utan det gröna partiet, Die Grüne.