Almedalsveckan har gått från ett mycket välbesökt arrangemang som samlade stora mängder vanliga människor med ett intresse för samhällsfrågor till ett arrangemang som prioriterar politikernas ”ovilja” att delta.
Det fanns utmaningar med det åtta dagar långa arrangemanget som gick av stapeln v 27 varje år, men dess popularitet hos folket kan inte nog påpekas. Däremot hade politikernas intresse svalnat, vilket jag tror till stor del berodde på deras eget intresse att synas i media. Jag uppfattade att våra toppolitiker sprang benen av sig för att hinna i tid till alla olika medias intervjuhörnor i stället för att själva hålla en pressträff för alla och ägna resten av tiden till aktiviteter där allmänheten fick ta del av deras kompetens.
Inte så konstigt att de tröttnade på det långa schemat där dessutom de sista dagarna var glest besökta.
Pandemin kom och Almedalsveckan 2020 lades på is. 2021 pågick ännu pandemin och då genomfördes veckan digitalt och nedkortad med två digitala partiledartal per dag. Något jag då kände var ett år för sent.
När det var dags för valåret 2022 var förändringen genomförd och veckan kortare. Två partier per dag, färre dagar för utställare och seminarier. Ännu svårare för toppolitikerna att hinna med allmänheten, vilket också har kritiserats från vanliga besökare som uppfattar arrangemanget som mer stängt.
Inför 2023 byttes vecka 27 till vecka 26 som är veckan efter midsommar. Nu började veckan på tisdagen just på grund av midsommar vilket nog gjort många förvirrade. Vi människor är ju vanedjur och förändringar tar tid att komma in i.
Till 2024 har regionen nu beslutat att korta ner veckan ytterligare genom att ta bort den ”invigningsdag” som man hade 2023. Till 2024 blir det två partiledatal från dag ett, men jag är osäker på om det kommer att lösa de problem som man tänkt sig lösa.
I underlagen till regionstyrelsen kan vi läsa att ”Besöksantalet var lägre än tidigare år och uppfattningen var att det var den breda allmänheten som uteblev”.
Vad det beror på kan diskuteras då det fanns fler anledningar till det minskade antalet besökare, exempelvis oro för säkerheten och inflation. Men jag är övertygad om att det förändrade schemat spelar stor roll.
Att gå från åtta dagar till fyra minskar utrymmet för den folkfest som veckan tidigare var. En folkfest där politikerna var tillgängliga och seminarierna låg på tider klart skilda från partiledartalen. Både politiker och besökare kunde under dagarna välja vilka seminarier de ville vara med på utan att behöva tänka på tiden för partiledartalen. Samma sak för de som bara går runt på området och kollar in vad som just då finns att tillgå. Med de nedkortade programmen minskar möjligheten att förkovra sig om man vill se partiledarnas tal från Almedalens scen.
Med mindre tid för seminarier, mindre möjligheter att få tillgång till politiker och mindre möjlighet att bara gå runt och insupa Almedalens unika atmosfär, minskar också intresset att åka till Gotland. Partiledartalen kan man ju se på TV.
Kritiken som nu förs fram kommer från de som gjort veckan till den stora och viktiga demokratiska mötesplats som veckan är. Nämligen besökarna och utställarna, och jag är tveksam till om de förändringar som nu görs kommer lösa de problemen. För utan besökare och arrangörer av seminarier dör Almedalsveckan.