Det talas ofta om Region Gotlands utmaningar gällande demografin framåt då prognoserna säger att vi kommer ha minst antal arbetsföra som ska försörja störst antal som inte jobbar. Alltså barn, gamla, sjuka och arbetslösa.
Tar man ner det i konkreta antal personer är det så att tanken svindlar lite. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) ökar framför allt antalet som är så kallade äldre äldre (över 80 år) från 3 900 från år 2020 till 7 100 år 2040. En ökning med 3 200 personer.
Men: den största ökningen sker redan till 2030, då beräknas antalet vara 6 300. En ökning på tio år med 2 400 personer.
År 2040 kommer Gotland därmed att ha högst andel 80+ i landet: 11 procent, medan Stockholms län väntas ha den lägsta andelen, drygt 6 procent. I riket kommer andelen äldre vara 8 procent.
Medelåldern ökar i alla län och beräknas år 2040 vara lägst i Uppsala län, 42,9 år för kvinnor och 40,9 år för män, och högst i Gotlands län, 48,3 år respektive 46,3 år.
Vill du grotta ner dig ännu mer i siffrorna så finns de på scb.se. (Om du läser denna text på helagotland.se kommer du direkt rätt genom att klicka på länken).
I grunden är det givetvis bra att vi lever längre och längre, många är trots allt pigga långt upp i åren jämfört med bara en generation tillbaka.
Men utmaningarna för vår välfärd är hisnande och svåra att helt ta in.
Dels ska det finnas anpassade boenden till alla som vill ha det och behöver det, dels ska det finnas anställda som jobbar på dessa boenden.
Redan i dag är behovet större än tillgången av plats på särskilt boende. Flera insatser är redan sjösatta för att skapa fler platser:
- I Klintehamn pågår byggnation av ett nytt särskilt boende, färdigt 2026.
- Planer på utökning av platser på Tingsbrogården.
- Förstudier för att kunna använda regionägd mark i Slite, Visby och andra serviceorter.
Men det räcker inte, enligt prognoser kommer det, trots ovan nämnda utökning, att saknas 151 boendeplatser år 2032. Arbetet pågår för att hitta fler platser att bygga på, antingen egen mark eller genom att köpa mark som är detaljplanelagd som omsorgsboende.
Ett helt annat perspektiv på åldrande och andel av en helhet är de liv vi lever i sociala medier. När en person dör är det inte ovanligt att den avlidnes Facbook-sida ligger kvar som en minnessida.
Facebook har rutiner för de olika val man kan göra med sitt konto efter sin död. Många väljer att ha kontot kvar, eller så blir det kvar för att man inte gjort något val.
En svensk forskare, Carl Öhman, har studerat fenomenet och kommit fram till att om 50 år kommer antalet döda vara fler än de levande på Facebook, förutsatt att plattformen inte växer mer.
I och med att väldigt många människor i världen har ett Facebook-konto finns här ett gigantiskt arkiv för forskningen att ta del av.
Carl Öhman konstaterar i en intervju i SVT att: "De samhälleliga implikationerna är att detta är i princip det största historiska arkivet av mänskligt beteende som någonsin har skapats. Det är inte bara våra enskilda personliga berättelser som lagras, det är egentligen berättelsen om vårt samhälle".
Denna utveckling är inte något problem för någon utan mer en intressant betraktelse av hur våra liv förändrats och en fundering om hur alla våra selfies, memes och statusuppdateringar kommer att tolkas av framtidens forskare.