Gästtyckare
All mänsklig verksamhet som bygger samhällen utgår från marken och dess förutsättningar. Det är med kunskap om det som vi kan utveckla Gotland.
På lång sikt. Intresse för Sverige. I förhållande till att inte göra någonting. Påtaglig skada. Det är begrepp som ska beaktas i samband med strandskydd och är sådant som kanske inte explicit diskuterats under förra veckans storm om två strandrestaurangers ”avspärrningar”. Det är dock viktigt att använda rätt verktyg för att nå långsiktigt hållbara resultat – till nytta för alla – både enskilda och företag.
Lagstiftningen som reglerar strandskyddet är kanske ett av de större demokratiska sveken i vårt land. Så som lagtexten nu är skriven och framför allt så som den tillämpas är det få av våra lagstiftare som vill kännas vid den.
Den ursprungliga tanken var att värna vår unika och värdefulla allemansrätt – något vi kan skriva under på ännu i dag. Detta framför allt då stränder, främst nära våra större städer, börjat bebyggas och privatiseras. Under 70-talet gjordes strandskyddet generellt för alla stränder i hela landet. Dessutom pekades områden längs kusterna ut som riksintressanta, bland annat för det rörliga friluftslivet.
Gott så, om det funnits någon sans och balans i det sätt som reglerna sedan kom att tillämpas.
Om vi börjar med grundprinciperna så handlar lagstiftningen om ”hushållning med mark, vatten och andra resurser”. För att inte ”påtagligt skada” finns skyddsbestämmelser för sådant som de flesta av oss vill värna, till exempel stränder. Det finns också bestämmelser om proportionalitet – vilken skada gör en åtgärd jämfört med att inte göra någonting, och riksintresset – intresset för HELA Sverige.
Det handlar här inte om att göra sammanvägda prövningar – en balans mellan plus och minus. Frågorna ska prövas i sina delar och den eventuella skadan på riksintresset ska avgöras. Att hävda att en – enligt alkohollagen korrekt – avgränsning med rep skulle innebära påtaglig skada för riksintresset. Snarare är det väl så att nyttan för allmänheten uteblir och orsakar skada på den regionala utvecklingen.
Att två caféer på två av Gotlands mest välbesökta stränder skulle hindra allmänhetens tillgång till stranden, det tror väl inte ens tjänstemännen på länsstyrelsen – innerst inne‽ Hur är det då med strandskyddets andra syfte, att skydda djur och natur? Med tanke på hur stranden används – med eller utan café – gör det där repet ingen skillnad.
Kunskap om lagstiftningen och dess tillämpning är centralt för att kunna navigera i det som är Gotlands framtida utveckling. Centralt är att göra rätt från början, inte van- eller övertolka bestämmelserna. Men, det handlar också om att se de möjligheter lagstiftningen ger för att utveckla inom lagarna. Vi menar att det snarare borde vara upplagt för att diskutera regionala utvecklingsfrågor med hjälp av strandskyddsbestämmelserna. Inte storma kring ett rep på en strand.
Detta inlägg görs mot bakgrund av vår yrkesutövning – som jurist med fokus på utveckling, respektive lärare och forskare i plan- och plangenomförande på KTH.