Ledare: Vad hände med sänkt skatt på ISK?

Regeringen har lovat att sänka skatten på investeringssparkontot (ISK). Resultatet hittills har i stället varit en ordentlig skattehöjning.
ISK infördes år 2012 av alliansregeringen. Sparformen ska underlätta investeringar i aktier och fonder. Vanligtvis måste de som handlar på börsen betala 30 procent i skatt, antingen på sina vinster eller aktieutdelning. Men med ISK betalar man i stället en schablonskatt som är baserad på kontots värde som utgår ifrån statslåneräntan plus en procent.
Både 2016 och 2018 valde den då S-ledda regeringen att höja skatten med 0,25 procentenheter. Men det är väl kanske inte förvånande att en regering, som gör så mycket de kan för att öka skattetrycket, valde att göra det.

Inför valet 2022 uttryckte Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna en vilja att sänka ISK-skatten. Moderaterna hade det som vallöfte och proklamerade att det skulle vara ett första steg för att återställa de skadliga skattehöjningarna på sparande som Magdalena Andersson (S), då som finansminister, hade drivit igenom.
Inför valet ansåg nio av tio moderatväljare att skattefrågan var avgörande i valet av parti. Inte speciellt konstigt eftersom Moderaterna är det parti som argumenterar mest för sänkta skatter rent generellt. Därför borde väl sänkt ISK-skatt vara ganska prioriterat för partiet inom ramen för Tidöpartiet?

Partiet hade ju som löfte att sänka skatter vid ett eventuellt maktskifte. I Tidöavtalet står det att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria under mandatperioden. Hittills har regeringen haft över ett år på sig att genomföra denna reform.
Utgången har varit tvärtom. Efter årsskiftet kan ISK-spararna i stället vänta sig en rejäl höjning.
I och med att ISK är kopplat till statslåneräntan innebär det också att när räntorna är låga, så blir skatten på ISK låg. Men när räntorna stiger, så blir skatten på ISK högre.

Statsminister Ulf Kristersson (M) svarade i slutet av förra året på frågan om inte skattehöjningen kommer uppfattas som att regeringen snarare höjer än sänker skatten på ISK. Varpå han svarade ”Nej, det tror jag inte alls. Det nuvarande regelverket är kopplat till statslåneräntan, så det är inget konstigt”.
Absolut, det är inte konstigt att det sker en höjning när systemet ser ut som det gör. Men gemene man betalar ju mer i skatt. Höjningen kommer således att se ut som ett svek.

Det går givetvis att invända med att skrala tider och tom skattkista inte tillåter några skattesänkningar. Det är inget orimligt påpekande. Men Moderaterna är ett skattesänkarparti, inte ett skattehöjarparti. Dessutom har man faktiskt lovat att sänka skatten på ISK. Svenskarna förväntar sig detta. En moderatledd regering borde därför mäkta med mer än så här. Vad väntar regeringen på?