Jag undrar: vilka lärdomar drog man av landsbygdsupproret och det faktum att vissa skolor ligger under ett ständigt nedläggningshot om inget förändras?
På vilket sätt har regionen vässat och marknadsfört skolorna så att fler får upp ögonen för dessa som ett alternativ? Hur jobbar man i de olika socknarna med föräldrakontakter för att hålla dialogen levande om vad det betyder om man aktivt väljer bort skolan i bygden?
Har man frågat föräldrarna vad det är som är den avgörande faktorn? Har man frågat vad föräldrarna skulle vilja se för åtgärder för att välja den skola man ingår i enligt regionens skolorganisation?
Hur jobbar föräldrar och eldsjälar som engagerar sig i olika protester för att upprätthålla intresset och engagemanget för skolan i förebyggande syfte?
Om skolorna bara är i ropet när de föreslås att läggas ner, då är risken överhängande att de som kan väljer en skola där inte samma hot föreligger. Ingen vill utsätta sina barn för byte av skola när man trivs och är trygg i den skola man har.
Jag förstår lärare som har det tufft på skolor med små lärarlag och utan det stöd som oftast finns samlat på större skolor. Man älskar oftast sitt jobb, sin skola och sina elever, men när det gäller arbetsmiljö och utveckling är det en annan sak.
Som lärare på en mindre skola är det svårt att inför elever och föräldrar argumentera för sin situation ur dessa perspektiv. Det ska inte heller ligga på de enskilda lärarna, deras arbetsgivare och chefer är de som ska ta ansvar och göra vad de kan för att bygga den bästa skolan med den bästa undervisningen och bästa arbetsmiljö för både lärare och elever.
Den som påstår att tjänstemannaförslagets huvudsyfte är att ödelägga den gotländska landsbygden får säkert många klappar på ryggen men det är ju inte så enkelt.
Problemet med rapporten är att den inte sätter frågan i ett helhetsperspektiv. Skolornas betydelser för landsbygden är stort. Man borde ha tagit hänsyn till andra faktorer också.
Jag blir också förundrad över att så många inte orkar ta reda på fakta utan kastar ur sig retoriska frågor utifrån föreställningen att alla politiker och tjänstemän inte vet vad de sysslar med. Att man själv inte förstår skillnaden mellan ett tjänstemannaförslag och ett politiskt förslag verkar inte spela någon roll.
För alla som vill veta innan de tycker finns det som hittills är känt på regionens hemsida. Har man ett konto på Facebook har man bevisligen tillgång till internet.
Men när det finns högt uppsatta politiker som inte heller verkar förstå skillnaden kanske man inte ska klandra allmänheten för hårt. Det är bedrövligt att se rödgröna politiker mata ut i sina kanaler att det här är Centerpartiets förslag och frågar sig hur väl det rimmar med talet om en levande landsbygd.
Det är intressant, och talande, att det bara är Centerpartiet som förutsätts ta ansvar för en levande landsbygd. Det hade varit lättare om man fick hjälp av några fler partier.
* * *
Intressant var det också att se Annie Lööf (C) och Stefan Löfven (S) ge en gemensam presskonferens i går angående överenskommelser kring budget. Miljardtillskott till regioner och kommuner för att klara krisen är välkomna även om det alltid finns önskemål mer.
Duon fick också svara på frågor om gängkriminaliteten och vad de vill göra åt denna och de svarade som jämlikar, som om de både företrädde regeringen. Man undrar ju om detta är den nya konstellationen för att leda Sverige?
En C+S-regering med samarbete med och stöd av L, MP och V?