Våldsmonopol låter primitivt. I själva verket är det något högst civiliserat. Det är själva grunden för en fungerande stat och ett modernt samhälle där den starkes rätt inte råder.
Principen bakom begreppet är att staten har ensamrätt att bruka våld inom sitt territorium, utöver den nödvärnsrätt vi alla har, för att upprätthålla lagar och regler och värna medborgarnas säkerhet och rättigheter. När andra tar sig rätten att bekämpa brottslighet med metoder som vanliga medborgare inte har rätt att använda så talar vi om olagliga medborgargarden.
Statens våldsmonopol omfattar också rätten att åtala brottslingar och låsa in dem som fälls.
Exempelvis polisen har alltså en laglig rätt, för att inte säga en skyldighet, att använda statens våldsmonopol för att stoppa brottslighet och skydda samhället och dess medborgare. Den rätten ska användas med omdöme och kalibreras så att våldet står i proportion till brottet och hotet.
Jag tycker att det finns all anledning att fråga sig saker, efter upplopp där det kastats sten mot polisers huvuden, där angreppen fortsatt mot liggande poliser, där gärningsmän hoppat på polisers huvuden. När över hundra poliser skadats, kunde då inte polisen vidtagit mer långtgående åtgärder för att skydda sin egen personal och samhället i stort mot det våld som brottslingar utövade? Det var frågor i den andan som Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ställde i Ekots lördagsintervju:
– Varför har vi inte hundra skadade islamister, hundra skadade kriminella, hundra skadade upprorsmakare?
– Så frågan som borde ställas, det är varför sköts det inte skarpt? Och det är en fråga som svensk polisledning är Sverige skyldigt.
Det är inte samma sak som att polisen urskiljningslöst borde ha använt verkanseld i varje hotfull situation. Men i en politisk kultur det avsiktliga missförstånd blivit ett flitigt använt verktyg i debatten, så är det så många av Ebba Buschs politiska motståndare har valt att kommentera hennes frågor.
Men är inte hennes frågor högst relevanta när det brottsliga våldet är så omfattande och så grovt, när våldet fokuseras mot just dem som skal upprätthålla lagar och regler, och när skadorna av våldet är så ojämnt fördelat mellan brottslingar och ordningsmakt?
Vi har det samhälle vi har och de problem vi har, med kriminalitet, utanförskap och destruktiva utmanare av statsmakt och våldsmonopol. I det läget kan vi inte ha en polis som agerar enligt en restriktiv manual som är utformade för ett annat samhälle med andra mindre allvarliga problem och hot.