Allt fler unga dras in i det organiserade våldet och trenden har länge varit att gängkriminaliteten kryper lägre ned i åldrarna. När polisen under 2021 kartlade hur många som är gängkriminella uppgavs närmare 15 procent vara ungdomar under 18 år.
Förövarna i de gängkonflikter som pågår runtom i Sverige blir allt yngre och de som håller i vapen är inte sällan minderåriga. Flera städer larmar om att många av dem som hjälper gängen är så unga som tio år.
Läget är prekärt och det är av yttersta vikt att barn och unga som är på väg in i brottslighet upptäcks innan det är försent. Stort fokus har legat på skärpta straff, hårdare tag och hårdare metoder för att sätta dit den som redan är inne i brottsligheten.
Nyligen föreslog dessutom Agneta Bäcklund, utredare och justitieråd vid Högsta domstolen, fast att det är Kriminalvården som bör ta över ansvaret för unga mellan 15 och 17 år som begått grova brott.
Att fokusera på straffen är lätt, att arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga dras in i grov brottslighet är svårare. De system som finns i Sverige för att hantera unga människor som är på glid och riskerar att hamna i brottslighet är byggt utifrån en annan verklighet än den vi lever i i dag.
Därför är det välkommet att regeringen nu går fram med tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen i syfte att öka möjligheterna att tidigt identifiera barn och unga som är i behov av stöd så att de kan få samordnade insatser i brottsförebyggande syfte.
Utredaren har i uppdrag att kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte. Därutöver ska utredaren föreslå vilka författningsändringar som medför att sådana uppgifter kan utbytas.
För att kunna upptäcka och förhindra att barn och unga hamnar i organiserad brottslighet och en kriminell livsstil är skolan och socialtjänstens insatser centrala och avgörande.
I delar av landet har socialtjänsten själv initierat ett tätare samarbete med polisen och placerat sig inne på polisstationen för att komma närmare de utsatta ungdomarna.
Med tilläggsdirektivet kan man möjliggöra ett mer effektivt samarbete mellan skola, socialtjänst och polis och se till att det blir en enhetlig standard över hela landet där fler ges rätt verktyg att arbeta med.
Utredningen kommer sannolikt behöva landa i att delar av sekretesslagstiftningen behöver luckras upp. I dag stöter myndigheter och andra aktörer ofta på patrull när de inte kan utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt sätt.
Sekretess är viktigt för att skydda individen men lika viktigt är det att de som först stöter på de unga som riskerar att hamna i grov brottslighet ges möjlighet att utbyta den informationen med andra berörda aktörer.
Individens integritet ska värnas och det måste utredaren ha med sig men ungas liv är för viktiga för att fastna i byråkrati som inte allierar med den utmaning vi står inför idag.