”It’s the most wonderful time of the year” brukar det heta när man pratar om jul. Lite halvmagisk stämning, med julstjärnor i varje fönster, ljusslingor överallt, julmarknader och doften av glögg och pepparkakor. Barn som längtar efter julklappar och tomten. Kalle och julskinka. Det är mycket att se fram emot och vanligtvis är de flesta väldigt glada under december månad. Det är som att vinterdepressionen lämnar samhället precis innan första advent och återkommer inte förrän efter nyår. Men inte i år. I år har många ekonomisk stress och situationen behöver bli bättre under 2025.
Svenskarna oroar sig för att pengarna ska räcka till och man stramar därför åt i sin julbudget. Danske Bank har gett Ipsos i uppdrag att göra en undersökning och den visar att närmare 30 procent oroar sig för att pengarna inte kommat att räcka till och lika många menar att de inte ser fram emot julen i år på grund av ekonomin. Privatekonomen Jennie Sandén på Danske Bank glädjas dock åt att man anpassar sig bättre nu till den nya ekonomiska verkligheten. Det är en liten glädje kan man tycka. Man ska inte behöva strama åt på grund av att priserna i samhället skenat enormt. På grund av att lån och hyror blivit dyrare, och att ens lön inte hängt med i utvecklingen. Dessutom visar en undersökning från nätbanken Nordnet att var tredje familj med yngre barn någon gång fått låna pengar för att finansiera julfirandet, eller att de planerat att låna pengar i år. I Facebook-grupper cirkulerar inlägg från föräldrar som söker pengar till julpynt, luciakläder och julklappar som bortskänkes. Det är helt oacceptabelt att familjer ska behöva låna eller be pengar för att kunna skapa den magin som barnen är vana vid.
Trots detta så räknar branschen med nya rekord i julhandeln. Samtidigt som fler väljer att handla julklappar på second hand – det har blivit lite av en trend trots att det tidigare setts som oförskämt. Artiklar om hur man supersparar inför julen cirkulerar på nätet och influencers lägger ut videor med deras bästa spartips. Ibland verklighetsfrånvända. "Spara pengar hela året" eller "skippa buffén" hjälper inte dem som inte har några pengar kvar i slutet på månaden att spara. Eller de som inte ens har råd med köttbullar till julbordet. Och att det ska behöva falla på individerna är hemskt. Att knappt ha råd med hyra och mat - och ännu mindre julfirandet är hemskt. Att januari är årets fattigaste månad vet vi sedan innan, men att människor har ekonomisk stress redan innan jul är oroväckande. I Sverige - ett land som alltid haft ett starkt skyddsnät. Där de allra flesta inte behövt oroa sig för sin ekonomi. Och nu oroar sig var tredje familj. Det är var tredje barn i varje skolklass som kanske går till skolan med klump i magen, orolig för att familjen inte har råd med att köpa luciakläder eller julklappar.
Det behövs politisk förändring. Svenskar lägger alltmer tid på att stärka sin privatekonomi. Förmodligen för att de måste. Man har inget val längre. Och vad gör regeringen? Jo, de gynnar de allra rikaste. Man höjer räntan på studielån och drar in tandvårdsbidrag för unga. Åtgärder som kommer missgynna de allra flesta ännu mer. Vi bor redan i en orolig omvärld, man ska inte behöva oroa sig när man är hemma också - och regeringen behöver göra något snabbt då det inte är hållbart att alltfler personer i Sverige blir fattigare.