En rykande färsk Folkhälsorapport "Nuläge och förändring av hälsa, levnadsvillkor, sociala faktorer och levnadsvanor i befolkningen på Gotland under åren coronapandemin pågått" finns nu att grotta ner sig för den som önskar.
Här finns både goda och dåliga nyheter, lyckligtvis inga dramatiska försämringar av gotlänningarnas hälsa. De vanliga bristerna finns kvar, som psykisk ohälsa, stillasittande, hemmasittande och övervikt. För att nämna några.
Det här är risker som kan noteras överallt i landet och som överallt i landet saknas ofta kraftfulla verktyg för att komma tillrätta med de brister som finns.
Människor som sällan eller aldrig haft problem med sin hälsa eller sitt välmående brukar ha klämkäcka tips att dela med sig av. Som att det vet väl alla att man mår dåligt av att inte motionera. Eller fråga sig vad problemet är för tjocka människor: det är ju bara att räkna kalorier in och se till att man gör av med mer än man tar in.
Ryck upp er väl.
Tröskeln att ta sig till ett gym eller ens ut på en promenad kan vara hög för den som ser sig som en förlorare. Då behövs uppmuntran, kunskap och snabba framgångar. Det kan vara en liten framgång men man behöver snabbt se att det man gör ger resultat.
För den med psykisk ohälsa som får höra: det är viktigt att söka hjälp i tid men tänker att vadå jag får väl skylla mig själv att jag hamnat här men som ändå till slut söker hjälp och får veta att det inte finns några tider, inte ens en tid att söka en tid, peppas inte att "ta tag i sitt liv".
Ohälsosamma levnadsvanor är ett stort folkhälsoproblem och ansvaret för ens egen hälsa vilar tungt på just en själv. Men om det finns enkla och tillgängliga verktyg så underlättar vi för varandra att få fler att må bättre.
Tillgänglighet handlar både om fysiska mötesplatser att få hjälp men också ekonomisk tillgänglighet. Fysisk aktivitet på recept är en väldigt bra uppfinning men om det kostar tusenlappar att lösa ut receptet läggs hinder ivägen.
I folkhälsorapporten konstateras att bland gotlänningar i åldrarna 16-84 år har drygt var tredje person övervikt (36 procent) och var femte person fetma (19 procent).
Nästan var tredje person rör sig mindre än 150 minuter i veckan och stillasittande mer än 10 timmar per dygn har ökat i flera grupper. Här finns högst sannolikt ett samband med en ökad andel hemarbete där man inte ens behöver röra sig för att ta sig till jobbet.
Insatser för att möta psykisk ohälsa bland barn och unga är en sedan länge prioriterad verksamhet på Gotland och vi har följdriktigt också goda resultat. För den skull får inte arbetet minska i fart.
En förklaring är att tillgängligheten till BUP på Gotland varit god både innan och under pandemin. Statistiken visar en minskning i antal barn och unga som haft kontakt med MiniMaria, varje år sedan 2019.
Rapporten landar i flera slutsatser och områden att fokusera på: än mer fokus på barn och ungas psykiska hälsa, till exempel genom insatser för stärkt psykiskt välbefinnande, insatser för minskat stillasittande i grupper med störst risk för det, samt insatser för ökat socialt deltagande i hela befolkningen.
Nu gäller det att få slutsatserna i rörelse.