Våra beräkningar är tydligt redovisade

Svar på ledare i Gotlands Allehanda som publicerades 17/10.

Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare2023-10-28 11:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Brev ledarsidan

Per-Ola Olsson påstår i sin ledare 17/10 att Naturskyddsföreningen hittar på gällande Sveriges användning av bekämpningsmedel i syfte att ”sätta dit svenska lantbrukare”. Inget kan vara mer felaktigt. Våra siffror är solida och i våras lanserade vi rapporten “Lantbruket, samhället och den biologiska mångfalden” som sätter livskraftiga lantbruk i hela landet i centrum för såväl tryggad livsmedelsförsörjning som bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald. Naturskyddsföreningen vill stärka svenskt lantbruk och bidra till att det ligger i absolut framkant på hållbarhetsområdet.

 

Hur beräkningarna i vår kalkylator ”Ekoeffekten” gjorts redovisas tydligt på vår webbsida. Att Olsson inte gjort denna enkla googling innan han går ut med anklagelser om lögner är lite förvånande. Vi har räknat på brukslösning, det vill säga bekämpningsmedel i utspädd form, vilket Olsson blandar ihop med koncentrat. Brukslösning är det som faktiskt läggs på åkern och blir lättare för konsumenten att förstå.

 

Att åkrarna idag besprutas dubbelt så ofta som på nittiotalet, som Olsson ifrågasätter, stämmer. Siffran kommer från Kemikalieinspektionen och mäter mycket riktigt hektardoser, alltså antalet besprutningstillfällen. Det är ett etablerat sätt att räkna som tas fram av statistikmyndigheten SCB. När man ska jämföra försäljning eller användning av bekämpningsmedel över tid är vikt (kilo), som Olsson använder, ett trubbigt mått. Det beror på att styrkan kan vara helt olika i olika bekämpningsmedel. Vissa är betydligt mer potenta än andra – då behövs det en mindre mängd för att få samma effekt. Ett bättre mått är därför antalet hektardoser.

 

Att hektardoserna ökat i Sverige innebär alltså att åkrarna besprutas oftare. Än värre är att riskerna med de kemiska bekämpningsmedel som används inte har minskat på över 25 år. Dessa fortsätter alltså att skada och döda våra pollinatörer och mikrolivet i jorden – som lantbruket är helt beroende av för att fungera. Det är mycket allvarligt och borde oroa alla som bryr sig om att vi ska ha ett fungerande lantbruk och en matproduktion även i framtiden.

GA

Detta är ett brev till Gotlands Allehandas ledarsida.