Varför är skolbränder alls ett begrepp?

Det säger kanske något när andra länder inte anser sig behöva särredovisa just denna typ av brand.

Räddningstjänsten fick alltför många skäl att rycka ut i helgen.

Räddningstjänsten fick alltför många skäl att rycka ut i helgen.

Foto: Dennis Pettersson/Helagotland.se

Ledare2020-08-04 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det är drygt ett decennium sedan skolan i Garda brann ner. Men det har verkligen inte saknats allvarliga tillbud och händelser sedan dess. Ja, det är bara ett år och tre dagar sedan jag skrev om en anlagd brand just i Klinteskolan. Då hade någon anlagt en eld i en papperskorg. Den elden spred sig inte. I helgen var det betydligt värre när anlagd brand och skadegörelse orsakade skador för hundratusentals kronor.

Skolbränder har blivit ett begrepp just för att de blivit så vanliga att de faktiskt särredovisas för att man ska kunna följa utvecklingen. Det är svårt att jämföra Sverige med andra länder som saknar denna statistik. Men att andra länder inte känt behovet av det säger kanske något.

De flesta skolbränderna är anlagda bränder och enligt Brandskyddsföreningen är anlagda skolbränder vanligare i utsatta områden. Ska man betrakta Klinte som ett sådant område? Efter gotländska förhållanden ska man kanske göra det. Kan man inte se utvecklingsplanerna för Klintehamn även som ett sätt att långsiktigt minska risken för nya skolbränder? I välmående samhällen förekommer mindre av destruktivt beteende.

Tyvärr bidrar j händelser som helgens brand och skadegörelse till att försvåra omdaningen av Klintehamn.

Huvudstrategin mot ett akut problem kan ju heller inte vara att vänta på en långsam och långsiktig socioekonomisk utveckling. Det krävs mer omedelbara åtgärder för att minska risken för framtida skolbränder där risken uppenbart är alltför hög. Det handlar bland annat om att bekämpa andra typer av destruktiva brott – som inbrott, skadegörelse och klotter – som ökar risken även för anlagda skolbränder. Man kan också behöva förändra den fysiska miljön, genom att göra skolbyggnaden mer synlig och upplyst och inbrottssäker, för att stävja denna typ av brottslighet. Tyvärr kan det vara nödvändigt också med exempelvis ökad användning av kameraövervakning. Tillfället kan göra tjuven och där man upplever en ökad risk att åka fast så kan det göra underverk för laglydigheten.

Det är naturligtvis oroande att Gotland på kort tid drabbats även av flera andra bränder, varav åtminstone en – markbranden i skogen vid Terra Nova i östra Visby – tycks vara anlagd eller orsakad av stor ovarsamhet. Dessutom brann en lada i Öja och en stallbyggnad i Tofta under helgen.

Räddningstjänsten tillhör tillsammans med exempelvis försvaret de kollektiva nyttigheter som utgör själva kärnan av samhällskontraktet i en fungerande och sammanhållen stat. Det är bokstavligen ohållbart om dessa uppgifter får stå tillbaka och behandlas styvmoderligt för att frigöra resurser för offentliga projekt som inte är essentiella.