Inför julhandeln har ICA-handlarna hamnat i riksmedias fokus. Först kunde vi läsa att flertalet ICA-handlare tagit beslut om aktieutdelning under en extra bolagsstämma, i stället för att ta det beslutet under ordinarie stämma. Orsaken skulle vara att de vid en snabb granskning på så sätt kunde dölja hur mycket de tjänade. Det är nämligen lite mera jobb för de som vill granska aktiebolags ekonomi när beslutet tagits på en extra bolagsstämma. Exempelvis ICA-handlare och hur mycket de tar ut från bolaget i aktieutdelning.
Lite närmare i tid har ICA-handlarnas ekonomi jämförts med den ekonomin som deras kunder har i dessa ekonomiskt tuffa tider. Det visar sig då att handlarnas ekonomi är betydligt bättre tack vare de priser som kunderna får betala. Vi har sett rubriker som exempelvis "Rekordutdelning till ICA-handlarna. Igen" och "Ica-butikerna som håvar in många miljoner i vinst". Samtidigt som det ekonomiska läget för vanliga konsumenter är kärvt.
Nu är detta inte första gången ägare till stora matkedjor hamnar i fokus. 2017 kunde vi i riksmedia läsa hur Willys ägare tog ut omkring 50 miljoner kronor i månaden, medan en kassörska i en av butikerna genom hårt arbete och övertid kunde få ihop en månadslön på omkring 30 000 kronor. Innan skatt. Det som upprörde många var att det svenska skattesystemet inte levde upp till vad vi trodde det skulle leverera. Kassörskan betalade nämligen procentuellt mer i skatt än ägaren.
Orsaken bakom den skeva verkligheten är att skatten på aktieutdelning är så mycket lägre än skatten på arbete.
Det jag reagera på är att någon kan tjäna så mycket som 50 miljoner i månaden på andras arbete. Kassörska som omnämns behöver jobba hårt och övertid i 138 år för att få ihop till ägarens månadsinkomst. Och dessutom betala mer i skatt.
I dagarna kunde vi också läsa att personer som har försäkringar i vinstutdelande försäkringsbolag får ut lägre ersättningar vid exempelvis skada, än de som har sina försäkringar i så kallade ömsesidiga bolag, vilka ägs av kunderna. Generellt sett. Det är Finansinspektionen som kommit fram till den slutsatsen i en rapport. Orsaken är enligt Finansinspektionen de krav som ägarna har på aktieutdelning vilket minskar den andel av den inbetalda premierna som går ut till kunderna vid utbetalning från försäkringarna.
Att entreprenörer tjänar pengar har jag inget emot så länge det inte sker inom den helt skattefinansierade sektorn. Jag tycker det är upp till oss konsumenter att fördela våra pengar utifrån eget huvud. Vill vi köpa just den varan eller tjänsten till just det priset så är det upp till oss, som enskilda konsumenter.
Men jag blir ändå förundrad över det faktum att vi väljer att vara kunder hos vinstutdelande verksamheter när det finns ömsesidiga alternativ. Varför är vi beredda att betala mer för samma vara eller lika mycket men få mindre, när det är de kooperativa lösningarna som ger dig mest för pengarna.