Den frågan ställer sig allt fler. Inte minst sedan Tysklands ställning som ledande nation i Europa betonats av kriget i Ukraina. Om inte förbundsrepubliken med sina ekonomiska muskler hade slutit upp bakom Ukraina hade det knappast varit möjligt att forma en effektiv europeisk linje mot Putin.
Tysklands politiska inflytande bygger på ekonomisk styrka. Något som vi i Sverige är medvetna om. Under 2021 exporterade svenska företag varor för 171 miljarder kronor till grannen i söder och vi importerade för 274 miljarder kronor. Runt 1300 svenska företag har etableringar i Tyskland. Det gör landet till Sveriges viktigaste handelspartner utanför Norden.
Men det finns en paradox i Sveriges relation till Tyskland. Ju mer betydelsefullt Tyskland har blivit, ekonomiskt och politiskt, desto mindre lockande har det blivit för svenska skolelever att lära sig tyska.
Tysk-svenska handelskammaren har på sin hemsida en del material som beskriver nedgången i intresse. I slutet av 1990-talet läste mer än 40 procent av svenska elever tyska i högstadiet. I dag är det mindre än en femtedel som gör det – 17 procent. På gymnasiet har tyska blivit ett litet ämne. Bara tre procent av eleverna läser tyska i andra och tredje året på gymnasiet.
Tyskaämnet i Sverige har med andra ord problem både med spets och bredd. För få elever väljer det som språkval, och för få väljer att fortsätta och fördjupa sig. Oviljan mot att lära sig tyska verkar i någon mån vara en svensk sonderweg. I Danmark läser strax över 50 procent av gymnasieeleverna tyska och i Norge är det fortfarande 17 procent. (Tysk-svenska handelskammaren 10/6-18)
Den svenska situationen har inte uppstått av en slump. En viktig del av förklaringen handlar om skolsystemet som inte alltid erbjuder god undervisning. I dag finns till exempel inget krav på skolans huvudmän, vare sig det är friskolor eller kommuner, att ha behöriga lärare i alla moderna språk. Det har lett till en situation där tre av tio tyskalärare saknar behörighet. Få väljer då att bli språklärare eftersom löneutvecklingen blir svag när man ska konkurrera med icke-utbildade. Mer än en tredjedel av de tyskalärare som är behöriga är redan nära pensionsålder. (Läraren 16/12-20)
Många elever väljer också bort moderna språk så snart de kan därför att språken kräver mer plugg för lika många poäng som man kan få enklare i andra ämnen. De som ändå väljer att läsa språk väljer oftare spanska, som fått rykte om sig att vara lättare än tyska. Kanske mycket beroende på att andelen behöriga lärare i spanska är ännu mindre.
Vill vi stärka det tyska språkets ställning i Sverige måste vi öka kraven på skolorna att anställa behöriga språklärare. Det borde finnas krav på både kommuner och friskolor att ha behöriga lärare i tyska, franska och spanska. Det skulle driva upp lönerna för språklärare och på sikt skapa ett bättre utbud av god undervisning för eleverna. Om det vuxna samhället tydligare visar att språk är värdefullt kommer ungdomar i högre grad också att vilja studera språk.