Selektivt minne gällande neddragningarna av försvaret

Försvarets nedrustning ligger inte jättelångt bak i tiden, ändå verkar minnet vara mycket selektivt.

Den 21 maj 2018 återinvigdes P18 genom en ceremoni vid Oscarsstenen.

Den 21 maj 2018 återinvigdes P18 genom en ceremoni vid Oscarsstenen.

Foto: Malin Stenström

Ledare2022-03-17 05:47
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Inför försvarsbeslutet 1992 skrev Socialdemokraterna i sin motion: "Det finns sålunda en betydande partipolitisk enighet om nödvändigheten om den allmänna inriktningen och om nödvändigheten av en bantning och omstrukturering av försvaret".

För så var den allmänna inställningen. Det militära hotet mot Sverige ansågs litet. Man oroade sig mer för hoten om kärnkraftsolyckor och man ville stärka Sveriges roll med fredsbevarande arbete i andra länder. Tiden för de många nedläggningarna var mellan 1994 och 2006. För Gotlands del las det sista förbandet ner 2005 när P18 försvann.

När Socialdemokraterna nu hävdar att det är Reinfeldts fel att försvaret i dag är i akut behov av förstärkning glömmer de sin egen avgörande del i utvecklingen (avvecklingen).

Det var alltså även under socialdemokratiska regeringar som nedläggningarna beslutades. Neddragningarna var stora även under Reinfeldt-regeringen, inget snack om den saken. Men vad hade då Socialdemokraterna för alternativa förslag?

I mars 2018 skrev Svenska Dagbladet om hur Socialdemokraternas försvarsanslag i budgetmotionerna låg fem miljarder kronor under Alliansens under den borgerliga regeringsperioden. (Källa: Riksdagens utredningstjänst).

Endast ett av åtta år nådde S-motionen något över Alliansens budget, tre av åtta år var anslagen exakt lika: 2012, 2013 och 2014.

Att nu i efterhand försöka hävda att det ena blocket gjort mer skada än det andra när det gäller nedrustningen av svenskt försvar är oseriöst. Båda före detta blocken har medverkat till dagens läge. Punkt.

Varför måste man bråka om saker man i grunden alltid varit överens om?

På tal om oseriöst.

I förrgår beslutade socialnämnden att Attendo får fortsätta driva boendet på Terra Nova. Efter en längre tid med stora problem och många rapporterade avvikelser är läget nu stabilt och verksamheten uppfyller kraven. Att i detta läge riva upp och byta aktör efter den turbulenta tiden skulle dessutom skapa stor oro.

När Håkan Ericsson (S), i ett pressmeddelande angående nämndens beslut, talar om "uppenbar misskötsamhet av uppdraget  (---) att så dåligt sköta omsorgen och på det plocka hem 6-7 miljoner kronor i vinst varje år" så beskriver han inte det som faktiskt har hänt under en begränsad period utan ger sken av att omsorgen i Attendos regi medvetet och som regel är undermålig för att företaget ska kunna plocka ut vinster.

I samma pressmeddelande lovar Håkan Ericsson den "bästa möjliga omsorg och vård (---) om vi tar över Terra Nova i egen regi".

Detta ska göras bland annat genom att han lovar att tillföra 15 fler anställda till Terra Nova eftersom han anser sig ha fem miljoner av Attendos vinst att disponera.

Det verkar som att Håkan Ericsson letat fram en gammal appell från 2012 när Pjäsen skulle tas över i regionens regi. Då liksom nu hade Ericsson fem miljoner att förstärka omsorgen med. Det blev inte riktigt så och övertagandet ledde till turbulens och problem under ganska lång tid från att ha varit ett mycket uppskattat och välskött boende i Attendos regi.

Det som hände på Terra Nova-boendet var allvarligt. Det kanske värsta var att bristerna inte åtgärdades så som boendet ålagts i den handlingsplan som tagits fram.  Men att påstå att all verksamhet i regionens egen regi är bättre och får mer pengar att röra sig med, är att stoppa huvudet i sanden, förvilla medborgarna och vägra inse äldreomsorgens strukturella behov av stor förstärkning.  

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.