Resurserna finns, vad gäller kapital, förmåga och kompetens, säger de i en intervju i Tidningen Näringslivet (24/5). Problemet ligger i en bristande beslutsförmåga – regeringen måste bli tydlig i sin beskrivning av mål och strategier.
Det som behövs är att formulera tydliga mål för elsystemet, för såväl elproduktion som eldistribution, för att säkerställa att vi implementerar rätt strategier.
I Sverige lider vi av ett effektproblem där effekten i elnätet riskerar att inte räcka till kalla vinterdagar. Vi har en bristande elproduktionsförmåga som behöver minst dubblas för att klara framtidens utmaningar. Här finns därtill ett överföringsproblem med ett ökande effektunderskott i södra Sverige och en problematik med flaskhalsar i överföringskapaciteten.
Det finns flera vägar att gå samtidigt. Att klassa det svenska stamnätet som riksintresse beräknas kunna snabba på dess utbyggnad, anser MSB (TN 27/5). Samtidigt ökar detta sannolikt vattenkraftens reglerförmåga, vilket är positivt.
För Sveriges industriella konkurrenskraft är en tillförlitlig och billig energiförsörjning helt avgörande. Därav följer att kärnkraft en viktig del i elproduktionen i den långsiktiga elstrategin. Men de satta målen är inte tillräckligt tydligt beskrivna anser experterna.
Att det tar tid att bygga kärnkraft är ett argument som ofta anförs av kärnkraftens motståndare. Experterna påpekar att det tog 50 månader att färdigställa Oskarshamn 3, från första gjutning till nukleär driftsättning.
Experterna pekar på att tillståndshanteringen runt kärnkraft nu präglas av alltför många instanser och en flagrant brist på beaktande av det nationella intresset. Här skulle en gemensam myndighet för prövning av samhällsviktiga projekt vara av godo. Med tydligt ställda krav på hantering av tillståndsärenden, strikta tidsramar för beslut och obligatorisk redovisning till intressenter menar experterna att förutsebarheten i tillståndsärenden skulle drastiskt förbättras.
Ett annat bristområde är avsaknaden av längre visioner. Nya anläggningar värderas kortsiktigt och etableringsriskerna dominerar diskussionen, menar experterna. En samägd utbyggnad skulle därmed vara fördelaktig.
“Vi har svårt att avgränsa antalet intressenter i stort sett i varje fråga och få dessa intressenter att samverka under anvisad eller överenskommen ledning”, säger en av experterna, Göran Engberg. “Denna oförmåga har lett till att framför allt mängden önskemål växt drastiskt utan att kriterier för när de är uppfyllda klargjorts eller möjligheter att visa på kompenserande faktorer blivit tillgängliga.”
Sammantaget visar experterna att det är dags att förtydliga och förenkla, men framför allt att våga. Tydliga mål och strategier behövs för att lyckas, lyssna på experterna och sätt i gång.