Hoten mot skolor är ständigt närvarande landet över sen skolan blev viktigare som ett verktyg för familjeplanering i medel och överklasshem än för alla barn och ungdomars utbildning. Till och med aktiva i Liberalerna ser att det fria skolvalet ligger bakom att allt fler av landets landsbygdsskolor tvingas läggas ner.
Men så länge det märkliga systemet gäller måste kommunerna också försöka anpassa sig till det.
Nu finns det ju fler problem för skolorna att brottas med, där mindre barnkullar och lärarbrist är de mest framträdande.
Barnkullarna är ju svåra att förändra när barnen väl ska börja i skolan, men det underlättar inte inflyttning av nya barnfamiljer till områden där det är långt till närmaste skola.
Lärarbristen är då betydligt lättare att få bukt med, men orsaken bakom har fått gro för länge för att det ska finnas en snabb lösning.
Läraryrket har förvandlats från ett väl ansett yrke till ett yrke bland alla andra välfärdsyrken. Löner, arbetsmiljö och andra villkor har inte följt med i utvecklingen vilket gör att många som tänkt sig att bli lärare väljer andra yrken. Kan man få samma lön eller mer utan att bli utsatt för de prövningar som dagens lärare utsätts för är nog det valet enkelt.
Så lösningen är helt enkelt att förbättra villkoren för lärare genom bättre löner, bättre arbetsmiljö och bättre villkor så att man som lärare kan utföra det som lärare ska göra - utbilda våra barn och ungdomar.
Men även om lösningen är relativt enkel på pappret och de resurser som behövs också sätts in, vilket inte är säkert, så kommer det ta tid att förändra synen på läraryrket så pass mycket att fler väljer den yrkesvägen.
Här på Gotland har det främst varit skolor på norr, Sudret och på Östergarnslandet som riskerat att läggas ner, när barnen väljer andra skolor.
Mest utsatt för nedläggningshot har högstadiet i Fårösund varit. Lärare, elever och föräldrar har vittnat om den press de upplever vid varje tillfälle som det börjar ryktas om en ny utredning för att se över skolans framtid.
Det är inte hållbart i längden.
Jag trodde att det beslut som togs efter den stora skolutredningen, som gjordes under förra mandatperioden, också skulle ge det lugn som främst de skolor som hotades av nedläggning behöver för att hitta lösningar på de problem de har. Men till min besvikelse verkar beslutet som togs 2021 inte ha följts av de åtgärder som hade behövts. Det räcker inte med fina ord i ett protokoll för att lösa skolornas problem.
Nu måste politikerna slå sina kloka huvuden ihop, lägga undan prestige och politisk taktik, och hitta en gemensam väg framåt.
Det räcker inte med att ta beslut som kräver åtgärder utan att även ge möjligheter och resurser för att fullfölja besluten.
Nu är det lättare sagt än gjort i en tid av ekonomisk kris, då kostnaderna ökar för välfärden i stort samtidigt som vi har en regering som inte ser välfärdskrisen som ett problem. Precis som Bildt-regeringen under 1990-tals krisen och Reinfeldt-regeringen under krisen 2007 till 2010 prioriteras andra verksamheter.
När läget är som det är och skolan en mycket viktig verksamhet borde politikerna göra gemensam sak och hitta en långsiktig lösning för de gotländska skolorna.
För förslaget om nedläggning av ett högstadium på norra Gotland är just nu bara tillfälligt nedlagd. Och det skolorna behöver är lugn och ro att bygga upp en verksamhet som attraherar fler utbildade lärare, fler elever och framför allt en bra utbildning till våra barn och ungdomar.