Avgifterna för vatten och avfall chockhöjs i ett flertal av landets kommuner. I vissa kommuner ligger höjningen över 50 procent och fler höjningar är att vänta. Orsaken är delvis klimatanpassningar som behöver göras men framförallt handlar det om ett eftersatt underhåll.
Vatten- och avloppssystemen står inför en brytpunkt. Görs inte stora investeringar omgående kommer systemet braka ihop. I många av landets kommuner är VA-systemet redan hårt ansatt. Det är byggt för färre människor och det är inte anpassat för klimatförändringar. Det behövs inte ett tusenårigt skyfall likt det Gävle drabbades av 2021 för att VA-systemen fullständigt ska braka samman, det räcker gott och väl med de kraftfullare skyfall som blivit allt vanligare på grund av klimatförändringar.
Vatten och avlopp är vanligtvis inte en särskilt het politisk fråga och kanske inte något man lockar väljare eller frontar sitt klatschiga valprogram med, men den bistra sanningen är att kommunerna har underlåtit att göra de investeringar som behövs. Såväl den faktiska notan för investeringarna som konsekvenserna av det undermåliga nuvarande systemet kommer medborgarna att få betala.
Fungerar inte VA-systemen får det direkta konsekvenser i form av omfattande vattenläckor, något som återkommande drabbar kommunerna redan idag. Det årliga investeringsbehovet för dricksvatten och avlopp i Sverige uppgår till 31 miljarder kronor. Men dagens investeringar är för låga och det saknas årligen cirka tio miljarder kronor. Det visar en rapport från Svenskt Vatten som släpptes tidigare i år. Fram till år 2040 skulle 560 miljarder kronor behöva investeras i svensk vattenförsörjning, där det enskilt största investeringsbehovet återfinns i ledningsnätet. Något Svenskt Vatten själva kallar för en jätteutmaning. Systemet har lappats och lagats under lång tid.
Det är tydligt att en utbyggnad och förstärkning av VA-systemet kommer att bli dyrt för kommunerna, och i förlängningen för skattebetalarna. Det hade inte behövt bli så. Vi hade inte behövt stå inför en chockhöjning av vattenavgifter. Det är konsekvensen av decennier av eftersatt underhåll i ledningsnäten där kommunerna helt enkelt har underlåtit att göra de investeringar som hade behövts.
Kommuner som vill växa och vara attraktiva kan inte bara satsa på att anlägga skejtparker, placera ut offentlig konst och bygga bostäder, man måste också se till att göra de tråkiga investeringar som inte syns men som är ack så viktiga. Större delen av VA-nätet byggdes på 50-, 60- och 70-talet. Det är långt ifrån robust och omfattande nog för dagens behov.
Uteblivna investeringar leder till läckande ledningar och driftstörningar, något som drabbar viktiga samhällsfunktioner och får allvarliga konsekvenser. Men frågan är kommunal vilket gör att den spretar åt 290 olika håll.
Det borde vara uppenbart för alla att VA-systemen är för viktiga för att enbart vara kommunernas ansvar, därtill har dessa redan bevisat att frågan är övermäktig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har konstaterat att ett fungerande VA-system är en central del i Sveriges krisberedskap. Regeringen bör snarast se över hur man kan stötta och hjälpa kommunerna i detta för att vi inte ska hamna i en vattenkris i nivå med de senaste årens elkaos.