Vårstädning i Myndighetssverige

Genom att lägga ned och slå ihop myndigheter kan staten bli både effektivare och billigare för skattebetalarna.

Här finns det mycket att göra.

Här finns det mycket att göra.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare2024-05-06 18:05
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Utredaren Ulf Bengtsson, som är satt till att undersöka möjligheterna att minska antalet myndigheter i landet, har kallat 50 myndigheter till möte (Altinget 3/5). Bland annat Myndigheten för kulturanalys, Statens konstråd och Statens musikverk kan nu stå inför avveckling eller sammanslagning.

Sverige har 367 myndigheter. Eller åtminstone 367, ska sägas, eftersom det nyligen uppdagades att hela 25 “dolda” myndigheter har flugit under radarn och glömts bort fram till dess att civilminister Erik Slottner (KD) började att nysta i saken. Bara det att myndigheter kan glömmas bort är symptomatiskt för hur oproportionerligt stor den offentliga förvaltningen blivit. Det ger också ett hum om hur samhälleligt relevanta de bortglömda myndigheterna antagligen är.

Av de redan nämnda myndigheterna är det svårt att se varför det krävs tre myndigheter för vad man kan misstänka är, om inte överlappande frågor, så åtminstone närbesläktade nog för att skötas av samma myndighet. De tre myndigheternas uppdrag hade kunnat samlats inom Kulturrådet, i de fall där det inte är motiverat att helt lägga ned verksamheten. Dessutom borde exempelvis konstnärsnämnden och nämnden för hemslöjdsfrågor varit föremål för en liknande diskussion, även om de tyvärr ligger utanför denna utrednings räckvidd.

Utredningens direktiv är egentligen aningen för snäva. Man har framför allt siktat in sig på mindre myndigheter. Det medför att bland annat Jämställdhetsmyndigheten inte står med på utredarens lista. Det har varit en kontroversiell myndighet ända sedan den inrättades år 2018, eftersom det är en myndighet som bedriver ideologisk verksamhet – det som till vardags kallas flum. Den bör således läggas ned. Även det klimatpolitiska rådet, som snarare är att betrakta som ett opinionsbildande redskap än ett objektivt utvärderingsorgan för regeringens klimatpolitik, bör läggas ned även om det inte är aktuellt för detta utredningsuppdrag.

Det finns helt enkelt mycket att göra för den som vill vårstäda bland myndigheterna. Det finns inget egenvärde i byråkrati, och särskilt inte en nästintill ständigt expanderande sådan. Den bör återkommande ifrågasättas, för att förhindra att den växer sig till en hämsko för samhällets fortsatta utveckling. Att granska myndigheterna noga är också det enda sättet för en regering att ärligt påstå att man värnar om skattebetalarna, och att man är mån om att deras pengar används effektivt.

Utredaren ska presentera sitt betänkande i december och hur omfattande regeringens förslag kommer att bli återstår att se. Men bara att utredningen är tillsatt är en positiv signal. Mer statliga resurser behöver frigöras, inte minst om vi ska ha råd med alla de satsningar som regeringen lovat. Bland annat en ny jakt- och viltvårdsmyndighet, som var ett av Moderaternas stora vallöften till landets länge eftersatta jägare.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.