Ska västvärlden kunna hålla uppe pressen mot Putins regim måste företag hindras från att runda sanktionerna.
Kort efter att invasionen mot Ukraina inleddes den 24 februari i fjol, införde USA, EU och flera andra västländer sanktionspaket mot Ryssland. Det ledde till att rysk import halverades under februari och mars 2022. Bara några månader senare var dock importen tillbaka på samma nivå som innan invasionen (TT 14/8).
Den nya ryska importen kommer från grannländer som Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan. Samtidigt har EU:s export till dessa länder också ökat massivt. Även från Sverige.
Svensk export till dessa länder har trefaldigats, enligt Anders Åslund, nationalekonom, diplomat och Rysslandsexpert. Bland annat försäljningen av bilar och elektroniska hushållsprodukter. Åslund menar att det uppenbart är ett sätt för europeiska företag att runda sanktionerna. Det är lätt att dela misstanken.
Produkter som kan användas i krig, såsom vapen, annan försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, kommer vanligen med ett större ansvar. Försäljaren måste ta hänsyn till risken att de kan säljas vidare. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som ansvarar för handel med sådana varor, har också noterat den nya exporten och följer utvecklingen (TT 14/8).
Att ISP ökar sin granskning är såklart bra, men många av produkterna som säljs till Rysslands grannar faller inte under dess ansvar. Att stoppa den exporten är långt ifrån enkelt. EU bör titta på möjligheten att utöka sanktioner eller andra exporthinder till dessa grannländer. Det vore dock internationellt känsligt, eftersom det skulle kräva att länderna pekas som bistående Rysslands krig.
Tills vidare bör journalistiken och civilsamhället sätta press på de företag som väljer att exportera till grannländerna. På samma sätt som flera kampanjer tidigare har riktats mot företag som är aktiva i Ryssland.
Något som Sverige och EU kan göra utan större problem är att skapa fler hinder för rysk export. Många varor, främst olja och naturgas är redan sanktionsbelagda. För att försvåra att de i stället säljs till andra länder har EU även förbjudit fartyg med rysk flagg att anlägga i medlemsstaternas hamnar.
Vad som däremot fortfarande är tillåtet är att serva fartyg som fraktar rysk olja, så länge som destinationen är ett land som inte har skrivit under sanktionerna (GP 14/8). Framför allt kan fartygen tankas till havs, så kallad bunkring. Flera europeiska bolag har på eget initiativ sagt att de ändå inte ska betjäna fartyg som fraktar rysk olja, men en granskning i GP visar (10/8) att många fartyg i Rysslands så kallade ”skuggflotta” slinker igenom.
EU bör utöka sanktionerna till att även omfatta betjäning av fartyg som fraktar sanktionsbelagda varor. Det skulle visserligen inte stoppa försäljningen, men väl göra den svårare och dyrare. Allt som stör Putins krigskassa hjälper Ukraina.