Om somligt rådde det stor enighet på måndagens möte i regionfullmäktige. Det går bra för Gotland. Befolkningen ökar och arbetslösheten är låg. Regionens verksamheter fungerar väl och ekonomin är stark. Både skatteintäkter och statsbidrag ökar. Enligt den andra delårsrapporten kommer Regionen att nå ett överskott på 246 miljoner i år. Det prognosticerade underskottet för nämnderna har minskat från 71 till 10 miljoner sedan senaste delårsrapporten. Till årsskiftet kan nämnderna vara på plus.
Det hindrade inte oppositionen från att vara kritisk. Meit Fohlin (S) sade om läget:
– Man kan tycka att det är bra, men det är också inte bra av flera skäl.
Oppositionen kritiserade den borgerliga ledningen för att den varit för feg och återhållsam. Nu har det ju visat sig att det finns ett ekonomiskt utrymme för att spendera mer och spara mindre. Överskottet har blivit för stort.
Tydligen ska man enligt de rödgröna maximera Regionens utgifter så att man inte riskerar att göra av med mindre pengar än man möjligen kunde haft råd med. Det är en ansvarslös princip för maktutövning som jag är glad att de borgerliga inte har följt, men det förklarar mycket av den vånda som de rödgröna hanterade sina ekonomiska förutsättningar med när de hade makten.
Men regionfullmäktiges möte handlade ju inte bara om delårsrapporten utan även om nästa års budget. Och nu när Regionens finanser tillfälligtvis är starka så är de borgerliga nästan lika angelägna som oppositionen att spendera överskottet. Alla är expansiva. Eller nja, Vänsterpartiet skulle naturligtvis fläska på med 70 miljoner mer än Socialdemokraterna. Och MP och FI röstade på V-budgeten. Men på sista raden var det inte stor skillnad på S-budgeten och den borgerliga regionledningens.
Men kommunernas och regionernas börda är ju sådan att den blir tyngre för varje år som går. Kraven höjs och exempelvis de äldre blir fler. Långtidsprognoserna talar fortfarande om hur mycket oerhört mycket mer resurser som de kommer att behöva i framtiden, för befintlig verksamhet. Det är inte läge att släppa efter på kraven om god hushållning med skattemedel och hitta på nya projekt och nya utgifter. Det borde alltid vara fokus på att hantera skattebetalarnas pengar väl och att inte ta på sig mer än man långsiktigt klarar av.
Det behövs tydligen inte mer än ovanligt god tillgång till andras pengar för att den regionala politiska arenan ska präglas av något som kan beskrivas som överbudspolitik.