Gotlands styrande koalition, i form av Meit Fohlin (S) och Andreas Unger (M), berömmer sig i en insändare om Regionens nya mål för måltidsverksamheten. Bland dessa nya mål listar de:
"Öka andelen ekologiska livsmedel till 40 procent."
40 procent? Verkligen. Vad tror ni är de ekologiska livsmedlens andel när konsumenterna själva får välja? Enligt Svensk Dagligavaruhandel var de ekologiska livsmedlens marknadsandel under 2022 bara 5,1 procent. Det var en minskning från 5,8 procent under 2021. Vilket i sin tur var en minskning från 6,3 procent under 2020.
Var kommer ambitionen ifrån, att öka de ekologiska livsmedlens andel till 40 procent i den man som Region Gotland producerar? Uppenbarligen inte från dem som ska äta den.
Det saknas verkligen inte heller invändningar att göra mot Regionens prioritering av det ekologiska, Ju mer av produktionen som sker enligt denna ideologi, desto större arealer kommer det att krävas för att föda världens befolkning i en värld där det vilda redan är svårt undanträngt. Hur går det då med den biologiska mångfalden?
På forskning.se kan man läsa:
"Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på hur man mäter. Tittar man på mängden livsmedel kan ekologisk odling till och med leda till större mängd växthusgaser.
Sverige har som mål att 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk år 2030. Ekologisk odling kräver dock mer mark för att uppnå samma produktion livsmedel som konventionell odling."
Det finns dessutom inga vetenskapliga belägg för att ekologiskt odlad mat skulle vara nyttigare för den som äter den. Livsmedelsverket skriver på sin hemsida:
"Forskningen hittills visar inte på några entydiga skillnader i vitamin- och mineralhalt hos växter som är ekologiskt eller konventionellt odlade."
Genom att så envetet styra måltidsverksamheten mot en högre andel ekologiska livsmedel så visar den styrande koalition större omsorg om sin egen image än om miljön, skattebetalarna eller de som ska äta maten. De ekologiska produkterna är dyrare och nyttan av dem är på sin höjd tveksam.
Sveriges konsumenter tycks kapabla att fatta rationella beslut än vad Gotlands politiker är kapabla till. Hur vore det att försöka servera mer Gotlandsproducerad mat?