Sluta bränna våra pengar på olönsam vindkraft

Verkligheten börjar hinna i kapp den havsbaserade vindkraften.

Vissnande vindkraft.

Vissnande vindkraft.

Foto: Nelson/SNB

Ledare2023-11-07 08:45
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det halvstatliga företaget Örsted gör en nedskrivning om nästan 45 miljarder kronor efter tredje kvartalet. Orsaken är att företaget avbryter två projekt med havsbaserad vindkraft i USA.

Örsted krävde nämligen att staden New York skulle ge en prisgaranti om 1,51 kronor per kWh. När staden bara kunde sträcka sig till 95 öre blev det billigaste alternativet för Örsted att helt enkelt bränna nästan 45 miljarder kronor. Norska Equinor och brittiska BP skriver ner sina projekt med havsbaserad vindkraft utanför New Yorks kust med totalt 9,3 miljarder kronor.

Svenska Vattenfall gjorde för första halvåret en liknande nedskrivning. Efter att ha avbrutit en satsning med havsbaserad vindkraft utanför Storbritannien skrevs 5,5 miljarder kronor ner. Det var helt enkelt för dyrt att fortsätta gräva ner pengar i projektet. Att göra en så stor nedskrivning så kort tid efter kontraktsskrivning tyder på en huvudlös styrning.

Ungefär samtidigt som Vattenfall offentliggjorde sin nedskrivning meddelade danska staten att planerna att bygga en energiö i Nordsjön läggs på is. Den konstgjorda ön som skulle fungera som nav för havsbaserad vindkraft var helt enkelt inte lönsam.

Denna utveckling är inte överraskande. Redan i fjol visade en norsk genomgång att vindkraftsprojektet vid Doggers bank skulle bara precis skulle gå med plus. Värt att notera är att räntan sedan dess gått upp och lånade pengar blivit dyrare.

När den svenska regeringen tidigare i år meddelade att staten inte ska betala för kablarna ut till de havsbaserade vindkraftverken protesterade Vattenfall högljutt. Inte nog med att företrädare för företaget hävdade att det var orimligt att vindkraftsoperatörer själva skulle behöva betala för att ansluta sina verk till stamnätet på land, man tog även det politiska prestigeprojektet Kriegers flak som gisslan.

En snabb genomgång av vindkraftsoperatörernas bokslut, på både land och hav, ger bilden att branschen kämpar med lönsamheten. Påfallande ofta går man till och med back. Det finns inga marknadsmässiga skäl att investera i vindkraft eller företag i branschen. Inte ens de företag som levererar verken går särskilt bra.

I synnerhet inte de som börjar belastas med garantiåtaganden på havsbaserade verk som slitits mer än beräknat. Fortsätter den här utvecklingen kommer vi om några år se verk som är utslitna långt innan de är avskrivna.

Tyvärr är vindkraft en stor byggsten i politikernas klimatneutrala luftslott. ”Vindkraftssektorn är en historisk framgångssaga i EU”, skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande efter branschens lönsamhetsproblem. Kommissionen vägrar nämligen låta sig bli toppriden av verkligheten och lanserar ett åtgärdsprogram för konstgjord andning på vindkraftsbranschen. Politiken vill alltså att vi först via skattsedeln ska betala för ohållbara investeringar och sedan via elräkningen betala alldeles för mycket för energin. Det är inte utan att man känner sig blåst.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.