Det fanns en tid för inte så länge sedan när framtiden för naturbruksutbildningen, och därmed rekryteringen till det gotländska lantbruket, såg mörk ut. På kort tid har detta vänt till att naturbruksprogrammet på Lövsta Grönt Centrum är den mest populära yrkesutbildningen bland öns unga.
Totalt har 101 personer sökt till de 32 platser som finns för tre inriktningar; djurvård, hästhållning och lantbruk. Förhoppningsvis kan djurintresset under utbildningens gång locka eleverna till att även se lantbruket som ett möjligt yrkesval.
När valet till gymnasiet är gjorda för de som nu går i nian, kan man konstatera att 652 elever hade 17 gymnasieprogram och 29 inriktningar på kommunala Wisbygymnasiet, samt nio nationella program på Guteskolan, att välja på.
539 elever valde Wisbygymnasiet, 54 elever sökte till Guteskolan och 59 gotländska elever sökte gymnasieutbildning på annan ort.
Samhällsvetenskapsprogrammet är som vanligt det mest populära med 110 förstahandssökande, därefter ekonomiprogrammet, med 106 förstahandssökande. Även om man går dessa högskoleförberedande program kan de leda till jobb både inom vård och omsorg och inom lantbruket.
Ofta är det bra ha en bred allmän utbildning som grund, oavsett vad man sedan väljer att jobba med.
Värre är det med de utbildningar som lockar minst men där rekrytering och återväxt är av högsta prioritet, inte minst för Gotland. Jag tänker på hotell och turism samt restaurang och livsmedel, där Gotlands position som destination behöver värnas.
Båda dessa utbildningar har färre sökande än det finns platser. Hotell och turism: 4 sökande till 16 platser, och restaurang och livsmedel: 9 sökande till 16 platser. Man är sannolikt så gott som garanterad jobb direkt efter gymnasiet, ändå lockar det inte. Här har branschen en läxa att göra.
Alarmerande är också att verksamheter som redan i dag är hårt drabbade av personalbrist inte ser ut att kunna få det lättare framöver. Barn och fritid har 12 sökande till 26 platser, vård och omsorg: 17 sökande till 24 platser.
Gymnasievalet är som sagt långt ifrån avgörande för vad man senare kommer att jobba med men ungdomarnas val visar tydligt vad som anses lockande och värt att satsa på och inte.
SYRIEN
Mikkel Mikkelsen mejlar mig med ett synnerligen rimligt konstaterande om en dålig formulering i gårdagens ledare: "I sin ledare 2022-03-03 skriver Eva Bofride att Syrien fram till den arabiska våren 2011 ”var ett land som vilket som helst”. Syrien var inte ett land som vilket som helst. Syrien var/är en hårdhänt militärdiktatur och har varit det sedan den nuvarande diktator Bashar al-Assads pappa Hafez al-Assad tog makten vid en militärkupp 1970. Det är inte mansplaining, det är ett faktum".
Självklart är det så. Det jag menade (och borde ha skrivit) är att det var ett land med en levnadsstandard och utbildningsnivå som var hyfsat "normal", även om det fanns stora skillnader inom landet. Jag menade alltså inte att landet var "demokratiskt som vilket som helst" och borde formulerat mig tydligare.